archive-org.com » ORG » A » ARBEIDSLIVINORDEN.ORG

Total: 857

Choose link from "Titles, links and description words view":

Or switch to "Titles and links view".
  • Artikler av Marie Preisler — Arbeidsliv i Norden
    radikale politiker Charlotte Fischer som sidder i Rådet for Bæredygtig Erhvervsudvikling Trængselskommissionen og er medlem af regionsrådet i Region Hovedstaden Supermarkedskæde forbedrer det psykiske arbejdsmiljø Supermarkedskæden Netto er nomineret til dette års store danske arbejdsmiljøpris for at forbedre det psykiske arbejdsmiljø ved at ruste koncernens 10 000 overvejende unge medarbejdere til at forebygge og håndtere røveri og voldsomme kunder Jeg følger sikkerhedsinstrukserne de er jo ikke lavet for sjov For Mathias Schou Sørensen og mange danske unge er et job i et supermarked starten på arbejdslivet og den første erfaring med arbejdsmiljøudfordringer Dem oplever unge flere af end andre medarbejdere Skab rum for kreativitet på arbejdspladsen Drop at sende medarbejdere på kursus i kreativitet og prioritér i stedet kreative afbrydelser i arbejdsdagen Sådan lyder et af mange råd fra Danmarks nye professor i kreativt lederskab erhvervsmand og milliardær Christian Stadil Danmark styrker erhvervsuddannelserne Få danske unge står udenfor arbejdsmarkedet Bedre erhvervsuddannelser skal sikre endnu flere uddannelse og job Kvinfo direktør Norden har ikke råd til at undvære ligestilling Moderne ligestilling skal sætte begge køn fri og Norden må gå foran Det er for dyrt at lade være fastslår Nina Groes direktør i Danmarks videnscenter for køn ligestilling og mangfoldighed Kvinfo Fra journalist til spindoktor og retur Når journalister bliver kommunikationschefer eller særlige rådgivere for politikere såkaldte spindoktorer betyder det ofte et farvel til journalistikken for evigt Men ikke altid Tre tidligere spindoktorer fortæller her om deres tilbagevenden til medieverdenen De er enige om at opholdet på den anden side af bordet har gjort dem til bedre journalister Island lidt tættere på ligeløn En ny frivillig ligelønsstandard bringer Island et skridt tættere på ligeløn og underbygger Islands frontløberposition i forhold til ligestilling Stine Bosse Bevar Norden som et smørhul Norden er et privilegeret smørhul og sådan skal det helst fortsætte men det kræver helhjertet opbakning til EU samarbejdet mener den danske Stine Bosse flere gange kåret til en af verdens mest magtfulde erhvervskvinder Altid norsk i hjertet Til august har den norske badmintonspiller Erik Rundle boet flere år i Danmark end i Norge og han tvivler på om han nogensinde vender tilbage til Norge for mere end ferie og forsvar af sine badmintontitler Danmark sætter turbo på velfærdsteknologien Den offentlige sektor skal i langt højere grad forpligtes til at anvende velfærdsteknologi på eksempelvis plejehjem og hospitaler mener den danske regering En del er i gang men et egentlig gennembrud lader vente på sig Jeg er blevet mere selvhjulpen Aarhus Kommune er frontløber i introduktionen af velfærdsteknologi For 67 årige Svend Erik Christensen betyder det at han kan klare meget mere selv herunder også toiletbesøg Manu Sareen ligestilling er nøgle til integration Et opgør med manglende ligestilling i etniske minoritetsmiljøer er på vej i Danmark Minister for børn ligestilling integration og sociale forhold Manu Sareen ser et ungdomsoprør ulme blandt unge fra indvandrermiljøerne i protest mod forskelsbehandlingen af piger og drenge og opfordrer alle til at bakke op Udspil klar til ny dansk beskæftigelsespolitik Der sker store ændringer af indsatsen over for

    Original URL path: http://www.arbeidslivinorden.org/om-oss/artikler-av-marie-preisler (2015-03-26)
    Open archived version from archive

  • Arbeidsliv i Norden — Arbeidsliv i Norden
    Redaksjon Redaksjonen har to faste redaksjonelle medarbeidere og et fast samarbeid med frilansjournalister i alle de nordiske land Organisasjon Arbeidsliv i Norden utgis av Arbeidsforskningsinstituttet i Oslo på oppdrag fra Nordisk Ministerråd Virksomhetsidé Arbeidsliv i Norden er nyhetsmediet for dem som styrer utvikler og studerer arbeidslivet i de nordiske landene Vi gir innsikt i det som skjer trendene og politikken Her finner du nyheter og fakta analyser kommentarer og debatt men også fortellinger fra arbeidslivet Om oss Redaksjon Virksomhetsidé Organisasjon Historikk Nyhetsbrev Etisk praksis Nordisk ministerråd Artikler av Berit Kvam Artikler av Björn Lindahl Artikler av Carl Gustav Lindén Artikler av Guðrún Helga Sigurðardóttir Artikler av Gunhild Wallin Artikler av Helena Forsgård Artikler av Mads Dollerup Scheibel Artikler av Marie Preisler Direkte fra København Dråben der fik bægeret til at flyde over for politikerne var en sag om frisørers prisforskel på herre og dameklipning Marie Preisler Direkte fra Reykjavik Törs du klaga på lönen Direkte fra Mariehamn Ett steg närmare jämställda löner Direkte fra Nuuk Turisterne er en del af valgkampen Direkte fra Nordisk råd Fångad i maktens korridorer Direkte fra Tórshavn Midt i sanktionsstormen Direkte fra Oslo En blå blå regering i ett kvinnostyrt land Direkte fra Helsinki Så

    Original URL path: http://www.arbeidslivinorden.org/om-oss/arbeidsliv-i-norden/contact-info (2015-03-26)
    Open archived version from archive

  • Nyhetsbrev — Arbeidsliv i Norden
    12 09 2014 Tema Medier i krise en utfordring for demokratiet Nyhetsbrev fra Arbeidsliv i Norden 5 2014 17 06 2014 Tema Island på rett kjøl Nyhetsbrev fra Arbeidsliv i Norden 4 2014 07 05 2014 Tema Norden feirer 60 år med grenseløst arbeidsmarked Nyhetsbrev fra Arbeidsliv i Norden 3 2014 10 04 2014 Tema Teknologin omformar arbetslivet Nyhetsbrev fra Arbeidsliv i Norden 2 2014 05 03 2014 Tema Historisk likestilling Nyhetsbrev fra Arbeidsliv i Norden 1 2014 11 02 2014 Tema Nye grep for bedre integrasjon Nyhetsbrev fra Arbeidsliv i Norden 9 2013 11 12 2013 Tema Europa letar efter nya sätt att skapa jobb Nyhetsbrev fra Arbeidsliv i Norden 8 2013 07 11 2013 Tema Deltidens många ansikten Nyhetsbrev fra Arbeidsliv i Norden 7 2013 09 10 2013 Tema Ungas arbetsmiljö en komplex historia Nyhetsbrev fra Arbeidsliv i Norden 6 2013 10 09 2013 Tema Praksis gir en ny sjanse i arbeidslivet Nyheter Nyheter 2015 Nyheter 2014 Nyheter 2013 Nyheter 2012 Nyheter 2011 Nyheter 2010 Nyheter 2009 Nyheter 2008 Nyheter 2007 Nyheter 2006 Nyheter 2005 Nyheter 2004 Nyheter 2003 Nyheter 2002 Nyheter 2001 Nyheter 2000 Nyhetsbrev brevbygger Nyhetsbrev fra Arbeidsliv i Norden 6 2013 Nyhetsbrev fra Arbeidsliv i Norden 7 2013 Nyhetsbrev fra Arbeidsliv i Norden 8 2013 Nyhetsbrev fra Arbeidsliv i Norden 9 2013 Nyhetsbrev fra Arbeidsliv i Norden 1 2014 Nyhetsbrev fra Arbeidsliv i Norden 2 2014 Nyhetsbrev fra Arbeidsliv i Norden 3 2014 Nyhetsbrev fra Arbeidsliv i Norden 4 2014 Nyhetsbrev fra Arbeidsliv i Norden 5 2014 Nyhetsbrev fra Arbeidsliv i Norden 6 2014 Nyhetsbrev fra Arbeidsliv i Norden 7 2014 Nyhetsbrev fra Arbeidsliv i Norden 8 2014 Nyhetsbrev fra Arbeidsliv i Norden 9 2014 Nyhetsbrev fra Arbeidsliv i Norden 1 2015 Nyhetsbrev fra Arbeidsliv i Norden 2 2015 Direkte fra København Dråben der fik

    Original URL path: http://www.arbeidslivinorden.org/om-oss/arbeidsliv-i-norden/nyheter/nyhetsbreve (2015-03-26)
    Open archived version from archive

  • Finland: Arbetslösa unga får mer uppmärksamhet — Arbeidsliv i Norden
    verksamheten har etablerats över hela landet och allt fler unga med svårigheter har fått hjälp Även om arbetslösheten bland unga fortsätter att öka hittar de ändå relativt snabbt ett jobb År 2012 varade arbetslösheten i snitt 12 veckor och år 2014 14 veckor vilket fortfarande är en mycket kortare tid än för äldre arbetssökande Ungdomsgarantin är ett av den nuvarande regeringens viktigaste projekt och är avsett att stärka sysselsättning och utbildning för ungdomar och att motverka utslagning Ungdomsgarantin togs i bruk i början av 2014 och arbetsminister Lauri Ihalainen anser att programmet borde fortsätta när den nya regeringen tar över efter riksdagsvalet i april Modellen bör vidareutvecklas utifrån det man lärt sig under den gångna regeringsperioden Jag anser att det är självklart att ungdomsgarantin har sin givna plats också i programmet för nästa regering säger Ihalainen i ett uttalande Utvärderingen visar att ungdomsgarantin bör bli mer långsiktig och att ungdomarna bör erbjudas mer personlig vägledning Dessutom bör experter inom olika områden som stöder unga samordna sin verksamhet bättre Tjänstemodellen går ut på att alla ska få jobb lärlingsplats eller studieplats inom tre månader Den långvariga ungdomsarbetslösheten i Finland är den lägsta i hela EU Ungdomsgarantimodellen har visat sig fungera trots det svåra sysselsättningsläget Det svåra ekonomiska läget har medfört att ungdomssysselsättningsmålen inte har kunnat uppnås så fort konstaterar Ihalainen Samtidigt har den nuvarande regeringens beslutat att minska på antalet utbildningsplatser i yrkeskolorna och stöd för vuxenbildning vilket kan verka negativt på ungdomarnas möjligheter Nyheter Nyheter 2015 Nyheter 2014 Nyheter 2013 Nyheter 2012 Nyheter 2011 Nyheter 2010 Nyheter 2009 Nyheter 2008 Nyheter 2007 Nyheter 2006 Nyheter 2005 Nyheter 2004 Nyheter 2003 Nyheter 2002 Nyheter 2001 Nyheter 2000 Nyhetsbrev Finland Arbetslösa unga får mer uppmärksamhet Direkte fra København Dråben der fik bægeret til at flyde over for politikerne var en sag om

    Original URL path: http://www.arbeidslivinorden.org/nyheter/article.2015-03-19.2549945470/ (2015-03-26)
    Open archived version from archive

  • Feilslåtte reformer ekskluderer unge funksjonshemmede — Arbeidsliv i Norden
    unge med funksjonshemming og unge med alvorlige kroniske helseplager økte ytterligere frem mot 2011 Norge har hatt den samme utviklingen men i noe svakere grad og forskjellen mellom unge med lettere og alvorlige funksjonshemminger har ikke vist den samme akselererende utviklingen men vært stabil Sverige skiller seg ut I perioden 2005 til 2011 er det generelle bildet at sysselsettingen blant unge funksjonshemmede har gått ned eller vært stabil men Sverige skiller seg ut I Syverige har sysselsettingsraten blant unge funksjonshemmede økt i denne perioden særlig blant unge funksjonshemmede med alvorlige kroniske plager Færre i utdanning Også når det gjelder utdanning er utviklingen forskjellig i de nordiske landene I Danmark og Finland er det færre unge funksjonshemmede enn unge uten funksjonshemming som er i utdanning i perioden 2002 til 2011 og forskjellene er blitt større i løpet av tiåret I Norge er det også færre unge funksjonshemmede i utdanning enn unge uten funksjonshemming Forskjellene har ikke blitt større i perioden men holdt seg ganske stabil Også her skiller Sverige seg ut positivt ved at flere unge med funksjonshemming tar utdanning og ulikheten mellom unge med og uten funksjonshemming er blitt mindre Når det gjelder unge med alvorlig funksjonshemming er bildet annerledes Utdanningsgraden blant unge med alvorlig grad av funksjonshemming har økt i Danmark særlig fra 2008 til 2011 mens det motsatte er tilfellet i Sverige hvor økningen i sysselsetting har vært større Unge utenfor NEET not in employment education nor training Her er det ingen tegn til bedring sier prosjektleder Rune Halvorsen om utviklingen i gruppen NEET Antallet unge som verken er i jobb eller i utdanning har holdt seg stabilt i tiåret etter 2000 i alle de nordiske landene ifølge Eurostat LFS disability ad hoc module Når det gjelder unge voksne med funksjonshemming har antallet som verken er i jobb eller utdanning NEET gått opp i Danmark og i Norge mens antallet var stabilt i Finland og det er blitt færre unge funksjonshemmete som hverken er i jobb eller utdanning i Sverige I Sverige er det liten forskjell mellom unge med og uten funksjonshemming Denne forskjellen er særlig stor i Island Minoritetsungdom Når det gjelder unge med minoritetsbakgrunn er bildet mer sammensatt Mye tyder på at sysselsettingsmulighetene for unge med minoritetsbakgrunn har økt i Danmark Finland og Sverige Antallet som hverken er i jobb eller utdanning NEET har også gått ned særlig i Finland og Danmark der det er flere som har fortsatt i utdanningssystemet I Norge har sysselsettingsraten vært uforandret men flere har funnet veien til utdanning Politikk med dårlig resultat Det har skjedd en endring i politikken i Norden fra økonomisk omfordeling til politiske virkemidler som skal bidra til å inkludere flere unge funksjonshemmete og unge minoriteter i arbeidsmarkedet Resultatet er blitt økt ulikhet snarere enn økt inkludering Det er lite som tyder på at politiske reformer i de nordiske landene har økt sysselsettingsmulighetene for unge voksne med funksjonshemming Mange har tvert imot blitt ekskludert fra arbeidsmarkedet Behov for bedre statistikk Men det er behov for bedre og

    Original URL path: http://www.arbeidslivinorden.org/nyheter/nyheter-2015/article.2015-03-02.7080041993/ (2015-03-26)
    Open archived version from archive

  • Ny arbejdsmiljøaftale med fokus på forebyggelse og fastholdelse — Arbeidsliv i Norden
    fysisk nedslidte medarbejdere haft adgang til få hjælp til at skifte arbejdsopgaver eller branche Det tilbud vil nu også blive givet til psykisk nedslidte I aftalen afsættes også flere penge til forskning i arbejdsmiljø herunder i hvordan nanoprodukter påvirker forbrugere og medarbejderes helbred Kontrollen med social dumping skærpes Udenlandske virksomheder der udfører opgaver i Danmark har pligt til at lade sig registrere Den registreringspligt udvides nu til også at gælde udlændige der arbejder i Danmark med status som selvstændige Endvidere bliver det muligt at anmelde arbejdsulykker allerede på skadestuerne og der afsættes penge til at styrke indsatsen mod sexchikane Beskæftigelsesminister Henrik Dam Kristensen Socialdemokraterne glæder sig især over at aftalen sikrer endnu flere arbejdspladser hjælp til at forebygge ulykker vold og nedslidning Selvom vi i Danmark grundlæggende har et godt arbejdsmiljø er der stadig arbejdspladser hvor sikkerheden og sundheden halter og det skal vi have stoppet siger han Nyheter Nyheter 2015 Ny arbejdsmiljøaftale med fokus på forebyggelse og fastholdelse Nyheter 2014 Nyheter 2013 Nyheter 2012 Nyheter 2011 Nyheter 2010 Nyheter 2009 Nyheter 2008 Nyheter 2007 Nyheter 2006 Nyheter 2005 Nyheter 2004 Nyheter 2003 Nyheter 2002 Nyheter 2001 Nyheter 2000 Nyhetsbrev Direkte fra København Dråben der fik bægeret til at flyde over for politikerne var en sag om frisørers prisforskel på herre og dameklipning Marie Preisler Direkte fra Reykjavik Törs du klaga på lönen Direkte fra Mariehamn Ett steg närmare jämställda löner Direkte fra Nuuk Turisterne er en del af valgkampen Direkte fra Nordisk råd Fångad i maktens korridorer Direkte fra Tórshavn Midt i sanktionsstormen Direkte fra Oslo En blå blå regering i ett kvinnostyrt land Direkte fra Helsinki Så var sagan slut Fakta Den danske model for flere kvinder i bestyrelser Ingen kvoter men krav til alle statslige institutioner og virksomheder og de 1 200 største private virksomheder og at

    Original URL path: http://www.arbeidslivinorden.org/nyheter/nyheter-2015/article.2015-03-03.6736514919/ (2015-03-26)
    Open archived version from archive

  • Finlands arbetsliv i omvandling — Arbeidsliv i Norden
    på antalet kommuner De ljusaste framtidsutsikterna finns inom industrin där arbetsgivarna sade upp folk genast då finanskrisen slog till 2008 2009 och därefter har anställt Ökad arbetslöshet Misstron avspeglas också i de stigande arbetslöshetssiffrorna I januari sökte 359 600 arbetslösa finländare jobb vilket är en ökning med tio procent på ett år Den snabbast växande gruppen är de långtidsarbetslösa en uppgång med nästan en femtedel Arbetslöshetsgraden var 8 8 procent vilket är en ökning med 0 3 procentenheter från ett år tidigare Maija Lyly Yrjänäinen sakkunnig vid Arbets och näringsministeriet anser att läget ändå inte är nattsvart Hon pekar på att arbetstagare i Finland har de mest flexibla arbetstiderna i Europa samtidigt som möjligheterna att arbeta på distans har förbättrats I synnerhet kvinnor och personer i yngre medelåldern med små barn skulle vilja ha ännu mer flexibilitet för att kunna sammanjämka arbete och fritid Enligt en stor europeisk företagsundersökning Eurofund 2013 har finländarna störst utrymme för flexibel arbetstid Av alla arbetsplatser är 57 procent sådana där de anställda själva kan bestämma när de vill börja och avsluta sin arbetsdag Medeltalet i Europa är 32 procent Finländska arbetstagare har även bättre möjligheter att samla övertidstimmar för att kunna ta ut hela lediga dagar I synnerhet de stora finländska arbetsplatserna genomgår något av en revolution Hälften av de tillfrågade uppgav att arbetsuppgifterna omorganiserats och nya metoder tagits i bruk Det innebär såväl nya arbetsprocesser som nya produkter och tjänster som öppnar upp för nya idéer Möjligheterna att utveckla sin kompetens och att delta i att utveckla arbetsplatsen har ökat säger Lyly Yrjänäinen Det är framför allt högre tjänstemän som känner av de nya vindarna Finlands regering har satt som mål att landet ska ha Europas bästa arbetsliv år 2020 Den ekonomiska krisen sätter käppar i hjulet men arbetslivsbarometern visar att problemen kanske

    Original URL path: http://www.arbeidslivinorden.org/nyheter/nyheter-2015/article.2015-03-04.7301178478/ (2015-03-26)
    Open archived version from archive

  • Seger för finska Elektrikerförbundet i EU-domstolen — Arbeidsliv i Norden
    företräda arbetstagarna Den andra stora frågan i målet är vilka av förmånerna i de finska kollektivavtalen för elektrifierings och bygginstallationsbranschen som ingår i den minimilön som det polska företaget ska betala sina anställda Utstationeringsdirektivet ställer upp vissa ramar men inom dessa är det medlemsstaterna som bestämmer vad minimilönen omfattar Och det kan vara många saker enligt EU domstolen För det första bestämmer värdmedlemsstaten själv hur minimilönerna ska beräknas De kollektivavtal som målet rör delar till exempel in arbetstagarna i lönegrupper och anger en minsta timlön eller ackordslön för varje grupp Om bara indelningen i grupper och beräkningen av lönen görs enligt bindande och transparenta regler så måste det utländska företaget följa dem På samma sätt kan dagtraktamente ingå i minimilönen om det betalas på lika villkor till arbetstagare som utstationeras från ett annat land som till dem som utstationeras inom landet Även en schablonersättning som enligt kollektivavtalet ska betalas ut om den dagliga resan till och från jobbet tar mer än en timme kan räknas in i minimilönen Målet handlar om villkoren i ett visst kollektivavtal och lönekonstruktionerna i andra kollektivavtal kan se mycket annorlunda ut Men i princip rör det samma fråga som det norska varvsmålet som Høyesterett avgjorde 2013 och som fick Efta domstolen att klaga på att Høyesterett hade dömt fel Även i Sverige är det omstritt vad begreppet minimilön i utstationeringsdirektivet innebär Med den nya domen från EU domstolen står det klart att det som parterna i sina kollektivavtal själva definierar som miniminivån för olika kategorier av arbetstagare och arbetsuppgifter också gäller för utstationerade arbetstagare så länge reglerna tillämpas lika för dem och för inhemska arbetstagare Lika viktigt för fackföreningarna i Norden är EU domstolens besked om att de inte kan hindras från att företräda arbetstagare som utstationeras hit Nyheter Nyheter 2015 Seger för finska Elektrikerförbundet

    Original URL path: http://www.arbeidslivinorden.org/nyheter/nyheter-2015/article.2015-03-03.1491509154/ (2015-03-26)
    Open archived version from archive



  •