archive-org.com » ORG » A » ARBEIDSLIVINORDEN.ORG

Total: 857

Choose link from "Titles, links and description words view":

Or switch to "Titles and links view".
  • Nyheter — Arbeidsliv i Norden
    människor har blivit arbetslösa sedan krisen inleddes För att hålla takt med befolkningsökningen måste 400 miljoner nya jobb skapas under de kommande tio åren Les mer Sverige nominerar Mona Sahlin till generaldirektör för ILO i Genève För första gången kan en kvinna bli chef för den Internationella arbetsorganisationen ILO med huvudkontor i Genève i Schweiz Det är den svenska regeringen som lanserar Mona Sahlin som kandidat när den nuvarande generaldirektören Juan Somavía avgår Les mer Myndigheternas rätt att ställa krav vid upphandling tvistefråga med EU När myndigheter upphandlar tjänster ska de kräva att den leverantör som får kontraktet ger sina arbetstagare lön och andra anställningsvillkor enligt kollektivavtal på platsen där arbetet utförs Det anser den norska och den danska regeringen som ser detta som en viktig del i arbetet mot social dumpning Men frågan är vad som är tillåtet enligt EU EES rätten Les mer Vad kostar gränshindren i Norden Går det att beräkna hur mycket de nordiska länderna förlorar på att det fortfarande finns många gränshinder på arbetsmarknaden Enligt Copenhagen Economics skulle det ha varit 3 000 6 000 fler gränspendlare utan hinder Om alla kommer från arbetslöshet sparas 4 2 miljarder danska kronor Les mer Bred deltakelse tema i nordisk samarbeid i 2012 Velferdsstaten i et nordisk perspektiv er tema for det norske formannskapet i Nordisk Ministerråd i 2012 På arbeidslivsområdet er inkludering av utsatte grupper i arbeidslivet prioritert Partene i arbeidslivet vil bli viktige bidragsytere i aktivitetene under formannskapet Les mer Islands väg till återhämtning Island har klarat sig förvånansvärt bra efter den ekonomiska kraschen hösten 2008 Den isländska regeringen har i samarbete med den internationella valutafonden IMF arrangerat den internationella konferensen Islands väg till återhämtning i Reykjavik Les mer Nordiske grensehinder løftes politisk Den nye regjeringen i Danmark har sagt det det finske formannskapet i Nordisk

    Original URL path: http://www.arbeidslivinorden.org/nyheter/alle-nyheter/folder_summary_view?b_start:int=90&-C= (2015-03-26)
    Open archived version from archive

  • Sysselsetting i kunnskapsøkonomien — Arbeidsliv i Norden
    som ikke har det mellom dem som kan og ikke kan sa Karl Johan Lönnroth også fra EU kommisjonen Trusselen er at grupper av mennesker skal bli og forbli utestengte nå som alle trengs Med slike trusler i lufta lot deltakerne seg oppglø av en professor Bob Fryer som entusiastisk fortalte om nye måter å lære på og ga liv til regjeringen Blair s White Paper The Learning Age og visjonen om et lærende samfunn der alle uavhengig av bakgrunn rutinemessig forventes å lære og oppgradere sine kunnskaper gjennom livet Det er mange ord innimellom skapes liv til ordene og møter der deltakerne får anledning til å teste egne prosjekter mot andres suksesshistorier Historier som den om gategutten som endte opp som foreleser på Employment Week etter å ha vært gjennom det skotske prosjektet der man satser på å styrke de positive sidene hos mennesker som lever i ytterste nød Det er sånn vi også tenker sier Joos W M Vogels Buereau Ontwikkeling Arbeidsmarktprojecten i Groningen i Nederland lykkelig over å få bekreftet sin egen virksomhet som er å gi opplæring i IT til sosialt ekskluderte enten de er innvandrere eller ungdom med bagasjen i plastpose Møtet med det irske byutviklingsprosjektet i Ennis der hele byen er med på et gedigent kunnskapsløft inn i informasjonssamfunnet gjør inntrykk på flere Christopher Navelsaker YS Privat Norge mangeårig deltaker på Employment Week peker på to interessante trekk ved årets arrangement Det sterke fokuset på informasjonsog kommunikasjonsteknologi den omfattende satsingen mange steder og de mange nye arbeidsplassene som er skapt på den bakgrunn og i tillegg den entusiasmen og optimismen som er knyttet til disse satsningene Mens tidligere års konferanser har konsentrert seg mye om tiltak har denne konferansen vært mye mer rettet mot det å legge premissene til rette for en ønsket utvikling

    Original URL path: http://www.arbeidslivinorden.org/nyheter/nyheter-2000/article.2013-07-03.6286034478 (2015-03-26)
    Open archived version from archive

  • Ny strategi for det nordiske arbeidsmarkedet — Arbeidsliv i Norden
    skje også i arbeidslivet på en slik måte at yrkeslivet blir et godt liv å leve Likestilling Likestilling står sentralt i det nye samarbeidsprogrammet Som følge av jevn økonomisk vekst i alle de nordiske landene blir det viktigere og viktigere å tilpasse seg arbeidsmarkedet Samtidig slo den danske arbeidsministeren fast at synkende ledighet og økt tilbud på arbeidsmarkedet akkurat nå raskt kan bli avløst av nettopp mangel på kvalifisert arbeidskraft I kjølvannet av debatten om arbeidsinnvandring som de fleste nordiske landene har hatt de siste par årene kommer nå fokus på integrasjon av innvandrere som ikke er fra vestlige land Flyktningespørsmålet har nesten like stor plass i debatten som spørsmålet om spesialkompetanse innen IT fastslo den danske ministeren Eldrebølgen De unge tar stadig mer langvarig utdanning og arbeidsstyrken i Norden blir i gjennomsnitt stadig eldre Arbeidsminister Ove Hygum var i sitt innlegg opptatt av den demografiske utviklingen i Norden og hvordan man skal se på de arbeidsledige De ledige utgjør et arbeidskraftpotensial og bør ikke ses på som en byrde for samfunnene i Norden sa Hygum Han så eldrebølgen i det nordiske arbeidsmarkedet i sammenheng med spørsmålet om arbeidsinnvanding fra andre områder enn Vest Europa USA og Canada Stor offentlig sektor Alle nordiske land har mange eldre arbeidstakere i offentlig sektor Det som etter hvert skal betales ut i pensjoner utgjør betydelige utgifter på de nordiske landenes budsjetter Norden står overfor felles utfordringer innen arbeidskraftpolitikken Arbeidsminister Hygum pekte spesielt på hva Norge har gjort for å holde folk yrkesaktive lenger Hygum mente at resten av Norden kunne lære noe av hva det norske Senter for seniorplanlegging har foreslått i sin plan for nettopp å holde de eldre lenger i arbeidslivet Høyt kompetansenivå og større grad av likestilling er stikkord for en mer aktiv arbeidsmarkedspolitikk sa Hygum Han la ellers vekt

    Original URL path: http://www.arbeidslivinorden.org/nyheter/nyheter-2000/article.2013-01-29.2248213346 (2015-03-26)
    Open archived version from archive

  • Kunskapens vägar och växtplatser — Arbeidsliv i Norden
    på en kommun och lärarna hålla kurser på ett industriföretag När kunskapsproduktionen flyttas till andra arenor sker det också något med uppfattningen av vad kunskap egentligen är Det är inte alltid de som forskar i kommunen upplever sig som forskare och resultaten sprids inte på samma sätt som inom universitetsmiljön Olika forskningstraditioner bryter mot varandra säger Olav Eikeland på det norska Arbeidsforskningsinstituttet Han förbereder en nordisk konferens i slutet av september som hålls på Voksenåsen i Oslo med rubriken Nytt arbetsliv nya former av kunskapsproduktion Det är den tredje konferensen som hålls på temat och ett 30 tals papers kommer att presenteras Problemet är inte så mycket att det finns olika uppfattningar mellan forskarna i de olika länderna utan att olika miljöer i de respektive länderna har olika synsätt säger Olav Eikeland Konferensen tar upp några teman speciellt Dit hör aktionsforskningen Det är en form av forskning där kunskapsutvecklingen sker genom en utveckling i praktiken mer än genom att observera från avstånd Ett annat tema är hur kunskapen förmedlas och förnyas Det är inte bara företag som strävar efter att vara en lärande organisation Gunnar Gelin och Karl W Sandberg är två regionforskare som sett på vad som utmärker framgångsrika regioner och hur informationen sprids genom olika nätverk Bengt Molander ställer frågan om flata beslutsstrukturer alltid är positivt ur en kunskapsmässig synvinkel eller finns det utmaningar inom hierarkier som inte flata strukturer kan erbjuda I det nya informationssamhället kan det verka som om alla skulle har en obegränsad tillgång till information Möjligheten för lärande och utveckling kan verka som om de är nästan oändliga Men det finns skäl att tro att de mekanismer som dyrkar fram eliter och som utesluter andra fortfarande existerar eller till och med har förstärkts i det nya arbetslivet påpekar Sigtona Halrynjo Hon har gjort en

    Original URL path: http://www.arbeidslivinorden.org/nyheter/nyheter-2001/article.2012-10-13.6440755431 (2015-03-26)
    Open archived version from archive

  • Arbetsmiljö förr och nu — Arbeidsliv i Norden
    arbetsmiljöarbetet och den skildrar hur lagstiftningen och arbetsmiljöarbetet präglats av en genustänkande Boken behandlar också forskning kring vårdens förändrade arbetsmiljö och den blickar framåt genom en analys av själva arbetsmiljöbegreppet Arbetsskador har funnits lika länge som det har funnits människor men man har betraktat dem olika i olika tider För länge sedan såg man dem mer som guds straff och det var först i och med att parterna organiserade sig som det blev möjligt att driva arbetsmiljöfrågor säger Annette Thörnquist Länge fokuserades arbetsmiljöarbetet på olycksfall Detta intresserade också arbetsgivarna som insåg att det var lönsamt att undanröja olycksfallsrisker Däremot har det varit betydligt svårare att få gehör för yrkessjukdomar berättar Annette Thörnquist De uppkommer under längre tid och är ofta både dyrare och svårare att åtgärda I sin egen forskning kring silkon i industrin har hon funnit att det var först på 50 talet när det blev brist på arbetskraft som arbetsgivarna var villiga att börja åtgärda arbetsmiljön Hon beskriver förändringar i vår tid som omvälvande Det svenska arbetsmiljöarbetet har i hög grad drivits fram av arbetsmarknadens parter och det har krävts engagemang från båda sidor framför allt från fackens Men det senaste decenniet har förutsättningarna för det lokala fackliga arbetet förändrats Den kollektiva bas som varit viktigt finns inte längre på samma sätt Färre jobbar tillsammans fler är visstidsanställda och mycket sker just in time Vi har inte längre en stor fast grupp som jobbar tillsammans över en längre tid Det gör det svårare att driva frågor och inte minst arbetsmiljökrav eftersom det är en långsiktig process Arbetsmiljö har blivit mer av en managementstrategi men det är ju inte alltid så att ledningen tycker samma sak som de anställda särskilt inte när det gäller psykosocial miljö säger Annette Thörnquist Nyheter Nyheter 2015 Nyheter 2014 Nyheter 2013 Nyheter 2012 Nyheter

    Original URL path: http://www.arbeidslivinorden.org/nyheter/nyheter-2001/article.2013-01-20.2426018281 (2015-03-26)
    Open archived version from archive

  • När anställningen kräver mer än man orkar — Arbeidsliv i Norden
    än tidigare Det är fler kvinnor fler lägre och mellantjänstemän och diagnoserna är ofta psykosociala Man kan också se att många har komplicerade sociala situationer säger sociologen Jonas Höög Under den period som undersökts har förtidspensionärerna blivit yngre 1988 var genomsnittsåldern 55 år I dag är den 50 Både män och kvinnor omfattas av denna trend som också ser ut att successivt fortsätta Men även om de kvinnliga tjänstemännen ökar bland de förtidspensionerade så domineras gruppen kvinnor av de som kommer från verkstadsindustrin Här kan man ta lärdom av historien menar Jonas Höög Det är förvånande Redan 1988 visade arbetsmiljöundersökningar att de här kvinnorna låg i riskzonen och man borde ha kunnat göra något men varningen dog i recessionen 1990 säger Jonas Höög Många av de här kvinnorna blev arbetslösa när ekonomin försämrades När konjunkturen sedan vände i mitten av 90 talet gick de tillbaka till samma arbetsmiljö Nu riskerar människor inom skola vård och omsorg samma utveckling anser Jonas Höög Det är något som tickar bland tjänstmän i offentlig sektor det syns i sjukskrivningstalen och den stora volymen av förtidspensionärer kan komma bland tjänstemännen Man måste på allvar börja ta tag i den sociala arbetsmiljön inom offentlig sektor annars kommer det att synas bland antalet förtidspensionärer om fem tio år säger han och tillägger Det är en dålig matchning mellan vad arbetstagarna kan prestera och vad anställningarna kräver Besparingar har gjort att man tvingas göra mer med mindre resurser Jonas Höög och hans kollega kommer nu att fortsätta att analysera materialet för att se närmare på vilka typer av arbeten och yrken de förtidspensionerade kommer ifrån De kommer också att studera varför så många förtidspensionerade kvinnor och så få män har deltidspension Man kan fråga sig om det är en anpassning till att de jobbat deltid eller om det

    Original URL path: http://www.arbeidslivinorden.org/nyheter/nyheter-2001/article.2013-01-20.8061042180 (2015-03-26)
    Open archived version from archive

  • Finnes det en særegen nordisk velferdsmodell? — Arbeidsliv i Norden
    på 35 millioner danske kroner Forskningen skal ha et komparativt perspektiv og involvere minst tre land krysse sektorgrenser og faggrenser Men Nybøen finns det ikke allerede mye forskning og viten på dette området Jo og vi er også opptatt av å finne ut hva som finns av komparativ analyse i dag Joakim Palmes rapport Den nordiska modellen och moderniseringen av de sociala trygghetssystemen i Europa er for eksempel et viktig bidrag Samtidig gjenspeiler velferd og sosiale forhold utviklingen i samfunnet generelt og er dermed stadig i endring Derfor er det viktig å oppgradere kunnskap og følge utviklingen nøye for å kunne treffe de rette beslutninger og foreslå tiltak som det politiske nivå kan bruke Island har så langt hatt relativt liten forskning omkring velferdsstaten forteller Berglind Asgeirsdottir departementschef i Socialministeriet og deltaker i programkomiteen Hun understreker Nybøens poeng om kontakt over landegrensene Jeg håper at dette programmet kan stimulere islandske forskere til å komme i kontakt med sine kolleger i resten av Norden sier hun Island har valgt en modell for velferdssamfunnet som er annerledes enn i resten av Norden Vi har for eksempel en meget mindre offentlig sektor vi kjenner ikke arbeidsløshet og vi har høy deltakelse i arbeidslivet Den som står lenge i arbeidet har ikke behov for så mye hjelp fra det offentlige Pensjonsalder er 67 år men folk jobber gjerne til de fyller 70 Vi har gjort det sånn at man får utbetalt en høyere pensjon dersom man venter med å gå av til man fyller 70 Her har kanskje andre nordiske land noe å lære fra oss Jeg syns også at likestillingsperspektivet som nå er lagt inn i programmet er viktig Vi har mye som gjenstår å gjøre på dette området i Island sier Berglind Asgeirsdottir Hva forventer dere skal komme ut av dette Nybøen

    Original URL path: http://www.arbeidslivinorden.org/nyheter/nyheter-2001/finns-det-en-saerregen-nordisk-velferdsmodell (2015-03-26)
    Open archived version from archive

  • Kulramen - ett sätt att mäta vad investeringar i personal ger? — Arbeidsliv i Norden
    privattjänstemän Alecta bedriver rehabilitering stödjer forskning och arbetar med förebyggande arbetsmiljöarbete under affärsområdet Hälsa och Välfärd i syfte att minska antalet långtidssjukskrivna och försäkringskostnaderna Tjänstemännen på Hälsa och Välfärd möter ofta företag som efterlyser konkreta ekonomiska argument för förebyggande arbete och kompetensutveckling Men är det verkligen rätt att mäta människor i pengar Företagen är väldigt intresserade av att kunna räkna på det här Samtidigt finns en hög tröskel Kanske tycker man det är oetiskt att värdera människor i pengar eller så tycker man att det är för flummigt eftersom det trots allt bygger på antaganden Men vi hoppas att man ska våga börja räkna på en åtgärds resultat Företagen gör ju ofta mycket för sin personal men frågan är om de gör rätt saker Jag tycker det är oetiskt att inte räkna på vad investeringar i personal ger då det kan leda till att det istället blir en underinvestering i personalen Det handlar om att se vad investeringar i personal ger i stället för att betrakta dem som en kostnad säger Camilla Sundström Hon demonstrerar Varje företag kan lägga in sina egna uppgifter Utgångspunkten är en anställd med en månadslön på cirka 25 000 kronor Till det kommer de sociala avgifterna på totalt cirka 44 procent plus overheadkostnader som till exempel lokaler och ledning Blir personen sjuk ger det ett beräknat lägsta ekonomiskt bortfall på nära 3000 kronor om dagen Om arbetsgivaren vill satsa på en rehabiliteringsåtgärd kan man med hjälp av kulramen räkna på vinsten av åtgärden i form av antalet minskade sjukdagar ökad produktivitet och kvalitetshöjning Vi ser att investeringar i personal betalar sig väldigt snabbt Många gånger kan de satsade pengarna betala sig genom att man lyckas minska sjukskrivningarna med ett fåtal dagar säger Camilla Sundström På samma sätt kan man med hjälp av kulramen räkna ut

    Original URL path: http://www.arbeidslivinorden.org/nyheter/nyheter-2001/kulramen-ett-saett-att-maeta-vad-investeringar-i-personal-ger (2015-03-26)
    Open archived version from archive



  •