archive-org.com » ORG » A » ARBEIDSLIVINORDEN.ORG

Total: 857

Choose link from "Titles, links and description words view":

Or switch to "Titles and links view".
  • Är Nordens motstånd mot minimilöner osolidariskt? — Arbeidsliv i Norden
    landsorganisationerna i Danmark Norge och Sverige finska SAK och isländska ASI gett en grupp forskare vid Fafo i uppdrag att ta fram en översikt över hur minimilönesystemen ser ut och fungerar i ett antal länder och analysera vilka förhållanden i de nordiska länderna som kan minska behovet av en lagstadgad minimilön Forskarna Line Eldring och Kristin Alsos konstaterar att det särskilt är i länder där fackföreningarna är svaga och kraftigt försvagade jämfört med för några år sedan som dessa stöder införandet av lagstadgad minimilön Tyskland Storbritannien och Irland är klara exempel Där har organisationerna i stort sett gett upp ambitionen att använda kollektivavtalen som instrument för att främja lönepolitiska målsättningar Men om minimilön införs i länder där kollektivavtalen har hög täckningsgrad kan det framstå som en utmaning mot systemet De konstaterar också att det finns lite forskning om vilken inverkan lagstadgad minimilön har för organisationsgrad och kollektivavtalstäckning En hypotes är att den kan ha den positiva effekten att den för samman parterna för att förhandla om minimilönens storlek Den tanken är mindre aktuell i länder som redan har utvecklade partsrelationer som i Norden Här handlar diskussionen mer om ifall minimilönen skulle komplettera eller konkurrera med kollektivavtalen Forskarna ser flera förklaringar till den nordiska skepsisen För det första skulle lagstadgad minimilön innebära ett stort avsteg från principen om parternas autonomi och avtalsfrihet som är mycket stark i Norden För det andra har kollektivavtalen en stark smittoeffekt på lönerna även på områden som formellt inte är täckta av dessa Men m ed lagstadgad minimilön skulle det bli acceptabelt att relatera till denna i stället för till kollektivavtalens minimilöner vilket i längden skulle leda till en stark press på kollektivavtalen För det tredje fruktar parterna att motiven för att organisera sig kan försvagas på både arbetsgivar och arbetstagarsidan På så sätt skulle hela grunden för den nordiska modellen vittra sönder Å andra sidan menar forskarna skulle det även i de nordiska länderna kunna finnas positiva sidor med att etablera ett rikstäckande golv för lönerna Också här sjunker organisationsgraden samtidigt som låglönekonkurrensen ökar En lagstadgad minimilön skulle skydda sårbara grupper på områden där organisationsgraden är låg och där reglering genom kollektivavtal eller allmängiltigförklaring knappast är aktuell Det kan också motverka framväxten av nya långlöneskikt och garantera alla arbetstagare en inkomst som de kan leva av Det vore dessutom ett enkel reglering som är lätt att förmedla till arbetstagare och arbetsgivare vilket är en fördel särskilt med tanke på utländska företag Det är inte troligt att EU kommissionen skulle föreslå europeisk lagstiftning om minimilön inom en snar framtid Den har hittills avvisat alla sådana idéer med motiveringen att EU helt enkelt inte har befogenhet att anta sådana regler Men diskussionerna i Europaparlamentet och EFS om en europeisk minimilönereglering lär fortsätta Och där uppfattas den nordiska inställningen lätt så att man är mest upptagen av inhemska förhållanden och helt enkelt inte har tagit in hur stort låglöneproblemet är i en del länder I värsta fall uppfattas de nordiska organisationerna som osolidariska och självtillräckliga Utmaningen för fackföreningarna

    Original URL path: http://www.arbeidslivinorden.org/nyheter/nyheter-2012/article.2012-05-16.7983531278 (2015-03-26)
    Open archived version from archive

  • Ny dansk ligestillingsmodel uden kvindekvoter — Arbeidsliv i Norden
    enkelte virksomhed selv at vælge ambitionsniveau for måltal og ligestillingspolitik Der er ingen kvotekrav som i Norge To af de tre regeringspartier Socialdemokraterne og SF har ellers tidligere talt for kvindekvoter men regeringen er nået frem til at det er langt bedre at virksomhederne selv opstiller måltal der er afpasset hver enkelt virksomheds situation og brancheforhold fastslår erhvervs og vækstminister Ole Sohn fra partiet SF Blandt private virksomheder forpligtes kun de største af de kommende lovændringer mens alle statslige selskaber uanset størrelse opstille måltal og udarbejde en politik for at få flere kvinder i ledelsen Det er en markant stramning i forhold til hidtil hvor statslige virksomheder kun været forpligtet til at arbejde for en ligelig kønsmæssig sammensætning og i mange tilfælde kun i vidt muligt omfang Det er ret og rimeligt at det offentlige går forrest når vi stiller så klare krav til de private virksomheder siger Manu Sareen Positiv reaktion i erhvervslivet Regeringen stiller ikke konkrete krav til kommuner og regioner men opfordrer til at udarbejde fælles retningslinjer for at fremme kvinder i ledelsen på regionalt og kommunalt plan Dansk Industris brancheorganisation DI bakker op om ligestillingsmodellen og glæder sig over at regeringen har opgivet tanken om kvoter Der er dog ét punkt i modellen DI ikke bakker op om At virksomhederne risikerer en bøde på 5000 til 10 000 kroner hvis de ikke oplyser om deres ligestillingspolitik i årsrapporten Danske kvinder er nogle af verdens bedst uddannede men de seneste år er andelen af kvindelige bestyrelsesmedlemmer kun steget med få procentpoint Nyheter Nyheter 2015 Nyheter 2014 Nyheter 2013 Nyheter 2012 Ny dansk ligestillingsmodel uden kvindekvoter Nyheter 2011 Nyheter 2010 Nyheter 2009 Nyheter 2008 Nyheter 2007 Nyheter 2006 Nyheter 2005 Nyheter 2004 Nyheter 2003 Nyheter 2002 Nyheter 2001 Nyheter 2000 Nyhetsbrev Direkte fra København Dråben der fik bægeret

    Original URL path: http://www.arbeidslivinorden.org/nyheter/nyheter-2012/article.2012-05-14.2211962079 (2015-03-26)
    Open archived version from archive

  • Danskerne skal spænde livremmen ind — Arbeidsliv i Norden
    2020 plan er en slags overordnet masterplan for den økonomiske udvikling de kommende otte år og dermed også hvad de enkelte reformer må koste eller skal indbringe 180 000 nye arbejdspladser 2020 planens vigtigste mål er at skabe nye arbejdspladser så de danskere der i dag er arbejdsløse fremover kan bidrage til fælleskassen I alt vil regeringen skabe 180 000 arbejdspladser Heraf skal reformer bidrage med et løft på 60 000 personer 40 000 kommer fra allerede gennemførte reformer og 80 000 arbejdspladser skabes ved genopretning af konjunkturerne tror regeringen Regeringen vil desuden fastholde de seneste års tendens til længere gennemsnitlig arbejdstid og den varslede skattereform skal ifølge 2020 planen markant sænke skatten på arbejdsindkomst og indbringe to mia kr til statskassen Ros fra mange sider Ifølge planen må den offentlige vækst højst være på 0 8 procent om året og 2020 planen roses derfor som økonomisk ansvarlig af både erhvervslivet og den borgerlige opposition der mener at planen på en række punkter er en kopi af dens politikker Fagbevægelsen glæder sig blandt andet over at regeringen vil skabe flere studiepladser på universiteterne men efterlyser mere fokus på den øvrige uddannelsespolitik Statsminister Helle Thorning Schmidt lægger ikke skjul på at det bliver sin sag at skabe 180 000 flere job Men det kan og skal nås fastslog hun da hun lagde planen frem Det er også regeringens mål at vi frem til 2020 skal øge vores samlede arbejdsindsats svarende til at 180 000 flere er i job i Danmark frem mod 2020 Som I nok kan høre så er det et ambitiøst mål men det er også et mål som vi kan nå hvis vi tager ansvar for det nu Nyheter Nyheter 2015 Nyheter 2014 Nyheter 2013 Nyheter 2012 Danskerne skal spænde livremmen ind Nyheter 2011 Nyheter 2010 Nyheter 2009

    Original URL path: http://www.arbeidslivinorden.org/nyheter/nyheter-2012/article.2012-05-16.5422732202 (2015-03-26)
    Open archived version from archive

  • Generationerna växer isär varnar Finlands omsorgsminister — Arbeidsliv i Norden
    att klyftan mellan generationerna växer i Finland frågade hon när Finland nyligen officiellt invigde Europaåret för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna För Finland där befolkningen åldras snabbare än på de flesta andra ställen i världen behövs verkligen ett bra svar på frågan Genom lagstiftning kan vi ju inte tvinga folk att umgås Förbud mot ålder Från publiken hördes kommentarer om att tidningarna borde förbjudas att nämna åldern på de personer som intervjuas eller att seniorer oftare borde få komma till tals i tv I stället för att låta folk vara stolta över sin höga ålder behandlas de nedlåtande i det offentliga samtalet Om allt hade varit bra behövde vi ju inte det här temaåret säger Eikka Kosonen som är chef för EU kommissionens Finlandsrepresentation Arbetshälsoinstitutet har genomfört en rad projekt där arbetsförhållanden livslång lärande och kompetenspåbyggnad tas i bruk för att hjälpa folk att arbeta längre Professor Anneli Leppänen slår hål på myten att äldre inte kan lära sig Vi har undersökt skolkök och där visar det sig att åldern inte spelar någon roll för hur folk lär sig Kompetensen växer hos deltagarna i alla åldrar Hon menar att det behövs människor i olika åldrar på arbetsplatserna medan det nu finns ställen där hela generationerna saknas helt För tio år sedan 1998 2002 hade Finlands regering ett politikprogram för åldrande men sedan tog ambitionen slut Nu är ett nytt på gång som ska beakta åldrande i ett bredare perspektiv Nyheter Nyheter 2015 Nyheter 2014 Nyheter 2013 Nyheter 2012 Generationerna växer isär varnar Finlands omsorgsminister Nyheter 2011 Nyheter 2010 Nyheter 2009 Nyheter 2008 Nyheter 2007 Nyheter 2006 Nyheter 2005 Nyheter 2004 Nyheter 2003 Nyheter 2002 Nyheter 2001 Nyheter 2000 Nyhetsbrev Direkte fra København Dråben der fik bægeret til at flyde over for politikerne var en sag om frisørers prisforskel på

    Original URL path: http://www.arbeidslivinorden.org/nyheter/nyheter-2012/article.2012-04-12.1527314468 (2015-03-26)
    Open archived version from archive

  • Vad med en personlig tränare - av hjärnan? — Arbeidsliv i Norden
    att folk behöver hjälp med att slappna av och ladda batterierna Folk förväntas göra många saker på en gång och ändå göra varje sak noggrant De ska fatta snabba beslut på basen av bristfällig information De måste hela tiden lära sig nya saker och minnas en mängd detaljer De ska vara kreativa och innovativa under stress samtidigt som de förväntas vara ständigt motiverade och positiva Det går inte ihop och i vissa branscher som inom IT har anställda stora problem Men jag vill skilja detta från mental hälsa Vi arbetar med folk som inte har någon diagnos vi lovar inget och vi har inte satt upp något lyckocentrum Wasenius satsar på strategier och konkreta metoder som vem som helst kan använda för att träna minnet och öka koncentrationsförmågan att vara närvarande Ljud ljus doft form mänsklig kontakt alla medel är tillåtna Lek och spel är en viktig ingrediens även om Wasenius inte är övertygad om att vad som helst duger Sudoku är roligt men kan det hjälpa dig i arbetslivet Samtidigt passar han på att slå ihjäl några myter som att somliga är kreativa och andra inte eller att minnet försvagas med åren Wasenius är övertygad om att hjärnträning som huvudsakligen handlar om vardagliga former av inlärning kunde vara ett motmedel mot utslagning Mer än hundratusen finländare har tvingats gå i tidig pension på grund av mentala problem eller beteendestörningar De utgör närmare hälften av alla finländare i förtidspension och psykiska problem är den överlägset vanligaste enskilda orsaken Tanken är att BRIIM Center som är fyllt av finländsk design ska få internationella efterföljare I Wasenius tankar finns på planer på att öppna liknande anläggningar i Nederländerna Singapore och Tyskland Nyheter Nyheter 2015 Nyheter 2014 Nyheter 2013 Nyheter 2012 Vad med en personlig tränare av hjärnan Nyheter 2011 Nyheter 2010 Nyheter

    Original URL path: http://www.arbeidslivinorden.org/nyheter/nyheter-2012/article.2012-04-11.1386126103 (2015-03-26)
    Open archived version from archive

  • Utstationerade arbetstagare får bättre skydd i nytt EU-direktiv — Arbeidsliv i Norden
    när medlemsstaternas regeringar och Europaparlamentet har förhandlat färdigt Det står t ex redan klart att arbetsgivarorganisationerna är emot det solidariska ansvaret och kommer att försöka påverka aktörerna i lagstiftningsprocessen att säga nej till den delen av förslaget Det blir intressant att se hur de nordiska ländernas regeringar ställer sig Norge har redan regler om solidariskt ansvar men får liksom Island inte vara med och förhandla om direktivet I Finland har beställarna en ganska omfattande skyldighet att undersöka om en tilltänkt underleverantör är seriös men de blir inte solidariskt ansvariga för underleverantörens skulder även om de skulle ha försummat sin undersökningsplikt Danmark och Sverige har inga motsvarande regler Men bara ett par dagar innan direktivförslaget lades fram i Bryssel slöts en blocköverskridande överenskommelse i Sveriges riksdag om att be regeringen föreslå regler om uppdragsgivares ansvar i samband med utstationering Direktivet handlar nu inte bara om att förbättra kontrollen av att utstationerande företag sköter sig utan lika mycket om att förhindra att medlemsstaterna har för stränga kontrollåtgärder Olika former av administrativa krav betraktas nämligen som hinder för den fria rörligheten för tjänster Därför ska medlemsstaterna enligt kommissionens förslag enbart få ställa följande krav på ett utstationerande företag att det gör en enkel anmälan till landets myndigheter att det håller kopior av anställningsavtal lönespecifikationer tidrapporter och intyg över löneutbetalningar tillgängliga i landet och att handlingarna ska vara översatta om de inte är orimligt långa att det utser en kontaktperson för att förhandla med arbetsmarknadens parter på arbetsgivarens vägnar Såväl Danmark som Finland och Norge ställer redan nu krav som omfattas av de första två punkterna medan Sverige fortfarande saknar något motsvarande Den tredje punkten är särskilt intressant för Sverige och Danmark vars utstationeringslagar utgår från att svenska respektive danska fackföreningar ska förhandla fram kollektivavta med de utländska företagen För det krävs förstås att

    Original URL path: http://www.arbeidslivinorden.org/nyheter/nyheter-2012/article.2012-04-07.1628915789 (2015-03-26)
    Open archived version from archive

  • Bred opbakning til reform af førtidspension og fleksjob — Arbeidsliv i Norden
    kommuner som skal hindre ressourcesvage unge i at havne på førtidspension Reformen skærer samtidig så kraftigt i de offentlige udgifter til førtidspension og fleksjob at reformen samtidig sparer 1 9 milliarder kroner årligt på de offentlige finanser Regeringen indledte straks efter præsentation af reformen forhandlinger med de politiske partier for at samle et flertal og de umiddelbare reaktioner fra oppositionen fagbevægelsen og Dansk Industri tyder på at et bredt forlig er inden for rækkevidde Også Dansk Socialrådgiverforening har rost det nye forslag fra socialminister Karen Hækkerup S og beskæftigelsesminister Mette Frederiksen S Ikke mindst opgør med såkaldt silotænkning i kommunerne får ros At reformen indebærer reduceret støtte til fleksjobbere møder dog kritik fra blandt andet fagbevægelse og handicaporganisationer Reformens store nyskabelse er såkaldte rehab teams i alle kommuner De nye teams skal arbejde på tværs af forvaltninger og lover regeringen uden silo tænkning om at få nedbragt antallet af svage unge der havner helt uden for arbejdsmarkedet ved at få tilkendt førtidspension i en tidlig alder Med reformen vokser også sandsynligheden for at regeringen lader kommunerne beholde beskæftigelsesindsatsen Den har fagbevægelsen og Socialdemokraterne ellers hidtil været stemt for at flytte ud af kommunerne og tilbage i a kasserne som havde opgaven før kommunalreformen Nyheter Nyheter 2015 Nyheter 2014 Nyheter 2013 Nyheter 2012 Bred opbakning til reform af førtidspension og fleksjob Nyheter 2011 Nyheter 2010 Nyheter 2009 Nyheter 2008 Nyheter 2007 Nyheter 2006 Nyheter 2005 Nyheter 2004 Nyheter 2003 Nyheter 2002 Nyheter 2001 Nyheter 2000 Nyhetsbrev Direkte fra København Dråben der fik bægeret til at flyde over for politikerne var en sag om frisørers prisforskel på herre og dameklipning Marie Preisler Direkte fra Reykjavik Törs du klaga på lönen Direkte fra Mariehamn Ett steg närmare jämställda löner Direkte fra Nuuk Turisterne er en del af valgkampen Direkte fra Nordisk råd Fångad

    Original URL path: http://www.arbeidslivinorden.org/nyheter/nyheter-2012/article.2012-03-06.0150687015 (2015-03-26)
    Open archived version from archive

  • OECD: Norge betalar oproportionellt mycket för sjukfrånvaron — Arbeidsliv i Norden
    rapporter så är det emellertid inte mycket som hänt på arbetslivsområdet När OECD uppmanar de norska politikerna att öka flexibiliteten i lönesättningen har resultatet varit det motsatta Genom att utvidga allmängörandet av kollektivavtal till flera branscher som byggindustrin och renhållningsbranschen dämpar det lönespridningen När organisationen påpekar att det norska sjuklönesystemet behöver stramas åt ser OECD bara mindre tekniska förändringar Sammanslagningen av välfärdstjänsterna i NAV har inte lett till några synliga effektivitetsförbättringar enligt organisationen Följer inte råden Det kan verka som om de norska politikerna inte lyssnar till era råd Jag skulle inte säga att de inte lyssnar men de följer dem inte säger Paul O Brien Vem är det då som skulle dra nytta av att de råd som OECD ger genomfördes De som idag betalar för välfärdssystemet Förutsatt att våra råd gav önskat resultat och färre personer fick sjuklön och färre blev förtidspensionerade skulle det betyda antingen att skatterna kunde vara lägre eller att de offentliga utgifterna kunde ökas Paul O Brien säger att jämfört med andra länder så har norrmännen höga löner samtidigt som levnadsåldern är hög Dessutom är de generella hälsoindikatorerna höga Folk är generellt sett hälsosamma och lyckliga i Norge säger Paul O Brien som förutom Norge också skriver rapporter om Italien En annan jämförelse som kan göras är att Norge använder dubbelt så mycket pengar på sjukskrivningar och förtidspensioneringar som genomsnittet av OECD länderna mer än något annat land i den gruppen Dubbelt så hög andel Norge använder 4 8 procent av sin bruttonationalprodukt till de ändamålen mot 1 9 procent i genomsnitt bland OECD länderna Detta gör Norge trots att problemen som ska åtgärdas sjukdom och funktionshämningar är betydligt mindre än i andra länder Receptet för hur utgifterna ska fås ned är att öka kontrollen Läkarna som sjukskriver eller förtidspensionerar bör kontrolleras noggrannare och

    Original URL path: http://www.arbeidslivinorden.org/nyheter/nyheter-2012/article.2012-02-15.0369615162 (2015-03-26)
    Open archived version from archive



  •