archive-org.com » ORG » A » ARBEIDSLIVINORDEN.ORG

Total: 857

Choose link from "Titles, links and description words view":

Or switch to "Titles and links view".
  • Förändringens vår för den svenska modellen — Arbeidsliv i Norden
    det inte är aktuellt att ändra konflikträtten Men några av partierna som ingår i regeringen har en ändrad konflikträtt som en del av sina program och det är därför ett hot som fackförbunden måste ta allvarligt Försämringen av villkoren för arbetslöshets kassorna är ett exempel på att Sverige fått en regering som kan ta strid med facket A kassorna är en viktig orsak till den höga organisationsgraden i Sverige För regeringens del är det emellertid viktigt att samförståndsandan som präglat Sverige inte bryts Ändringar som förhandlas fram mellan parterna har en större chans att överleva skiftande regeringar Annorlunda med LO s ögon Från LO s sida ser situationen annorlunda ut Fackförbundet upplever snarare att det blivit svagare Antalet medlemmar minskar Globaliseringen medför att pressen mot lönerna ökar Arbetskraft från de nya medlemsländerna i EU gör att riskerna för lönedumpning ökar De stora globala företagen ställer fabriker i olika länder upp mot varandra med hot om att lägga ned den där lönerna är högst LO delar uppfattningen att det finns ett behov av ett nytt avtal mellan arbetsmarknadens parter för att kunna svara på de utmaningar som globaliseringen medför både för löntagare och företag sa LO s ordförande Wanja Lundby Wedin i ett första svar till Svenskt Näringsliv De fackliga organisationerna kommer att ställa krav om bättre omställningsstöd och utökade utbildningsinsatser Förhandlingarna som genomförs är inte utan risker för LO s ledning Ändringar i LO förbundens huvudavtal är den viktigaste medlemsdemokratiska frågan som varit på tapeten sedan 1938 då huvudavtalet slöts Wanja Lundby Wedin har förklarat att LO tänker ta upp diskussioner om dessa frågor Men detta görs alltså utan att det har skett någon som helst medlemsdiskussion påpekar Kurt Junesjö som är krönikör i Dagens Arbete och tidigare varit jurist på LO TCO Rättsskydd På arbetstagarsidan måste också de två förhandlingskonstellationerna bli eniga PTK är en samverkansorganisation för 27 fackförbund som representerar cirka 700 000 privatanställda tjänstemän Unionen nytt mäktigt förbund Från och med 1 januari 2008 slås de två förbunden Sif och HTF ihop till ett förbund kallat Unionen Det kommer att ha 500 000 medlemmar och blir dominerande i PTK Skälet till sammanslagningen är att Sif som organiserar tjänstemännen inom industrin och HTF som organiserar tjänstemännen inom handel transport och service blivit allt likare För fler och fler medlemmar är det svårt att avgöra om man ska vara med i HTF eller Sif Inom bemanningsföretag callcenter IT teleoperatörer medier konsulter utbildning och fastigheter finns medlemmar från både HTF och Sif Inte minst i företag utan kollektivavtal kan det finnas både HTF are och Sif are på samma arbetsplats skriver Unionen Gränsdragningen mellan olika fackliga organisationer är också en del av den svenska modellen I många andra länder organiseras alla anställda i ett företag i samma fackförening Eller också finns det konkurrerande fackföreningar ofta med olika politisk tillhörighet Fackliga kartan ritas om I Sverige har det varit en uppdelning i de tre centralorganisationerna LO TCO och SACO Arbetarna har organiserats i LO tjänstemännen i TCO medan SACO har organiserat

    Original URL path: http://www.arbeidslivinorden.org/nyheter/nyheter-2007/foeraendringens-vaar-foer-den-svenska-modellen (2015-03-26)
    Open archived version from archive

  • Utdanning - for mye av det gode? — Arbeidsliv i Norden
    både for studentene og arbeidsmarkedet Det er behov for å vurdere hvorfor arbeidsmarkedet i Finland har behov for lengre utdannelser enn andre land Selv om utdanning på høyt nivå ifølge mange undersøkelser spiller en sentral rolle for den økonomiske veksten blir veksten uutnyttet hvis en mangler tilstrekkelig yrkesmessig og praktisk kompetanse ifølge Hannele Kerola Ett av de viktigste utdanningsmålene for de blågrønne som overtok regjeringsmakten i Finland i vår er å styrke yrkesutdanningen Omleggingen har til hensikt å støtte de regionale arbeidskraftsbehovene Tenkningen om fremtidens utdanning er veldig markeds orientert Det burde analyseres og diskuteres mer sier Jan Hylén Metamatrix Han har på oppdrag fra Nordisk Ministerråd laget utredningen Fremtidens utbildning i Norden som gir en analyse av den kunnskapen som foreligger Hvor blir det av folkeopplysningstanken og hva skjer med den nordiske utdanningsmodellen som er basert på like utdanningsmuligheter offentlig finansierte og inkluderende skoler er spørsmål Hylén savner i materialet som foreligger Man vet for lite om hvilken utdanning som trengs og det er gjort for få studier sier han Hylén peker likevel på noen megatrender som at globaliseringen befolkningsutviklingen og den teknologiske utviklingen er de viktigste driverne i samfunnsutviklingen 30 60 90 går ikke Det er en uheldig kombinasjon Samfunnsøkonomisk går det ikke at unge mennesker er tretti før de er ferdig med studiene at folk slutter å jobbe når de er seksti og lever til de er nitti Da blir forsørgerbyrden for dem som er i arbeid høy Det kan bli en for stor utfordring for velferdsstaten Særlig når det også snart er flere som går i pensjon enn unge mennesker som kommer inn på arbeidsmarkedet Den raske samfunnsutviklingen gjør at en heller ikke kan regne med at den utdanningen en får som ung skal vare resten av livet En må være forberedt på å videreutdanne seg

    Original URL path: http://www.arbeidslivinorden.org/nyheter/nyheter-2007/utdanning-for-mye-av-det-gode (2015-03-26)
    Open archived version from archive

  • På sporet av NAV - en ny integrert arbeids- og velferdsetat i Norge — Arbeidsliv i Norden
    et nytt kvalifiseringsprogram som er ment å hjelpe sosialhjelpsmottakere i arbeid Det vil gi større fleksibilitet og større mulighet til å skreddersy hjelpen til den enkelte brukeren sier Bjarne Håkon Hanssen Fra neste år skal det dessuten innføres en ny fleksibel midlertidig inntektsløsning i stedet for de tre ulike stønadsformene attføring rehabilitering og tidsbegrenset uførestønad Nye ordninger skal implementeres suksessivt med etableringen av nye NAV kontor samtidig som en skal få det nye kontoret til å fungere Det er mye som skal skje samtidig Nye kolleger fra ulike kulturer skal fungere sammen Nye stønadsordninger skal implementeres og nye oppgaver skal læres Det er kompliserte prosesser for å få alt til å virke sammen Ikke minst samboerskapet mellom stat og kommune byr på uløste utfordringer Kristian Aas som leder ett av de nye NAVkontorene er i seg selv en illustrasjon på det Hvilken lederskapsmodell man velger avgjøres lokalt Kristian Aas kommer fra den kommunale sosialtjenesten I staben har han både kommunalt ansatte og statsansatte fra den tidligere arbeidsmarkedsetaten og trygdeetaten men som kommuneansatt har han ikke styringsrett over eller myndighet til å ansette statsansatte Kommuneansatte og statsansatte er dessuten ansatt på helt ulike vilkår både lønn og arbeidstid er forskjellig NAV er etterlengtet og stort sett går det bra med gjennomføringen sier Olav Ullern administrerende direktør i Kommunesektorens interesse og arbeidsgiverorganisasjon KS Men han legger ikke skjul på at dette er en av de utfordringene som må løses for at reformen skal lykkes Det er viktig at ledelsen kan lede Ledere av NAV kontorene må ha fullmakter til å drive personalstyring inklusive ansettelser Hvis lov og avtaleverket står til hinder må noe gjøres med det Statsråden er enig Ansatte må ha samme betingelser sier han og viser til at det er en forhandlingssak og ikke noe staten kan diktere Vi må

    Original URL path: http://www.arbeidslivinorden.org/nyheter/nyheter-2007/paa-sporet-av-nav-en-ny-integrert-arbeids-og-velferdsetat-i-norge (2015-03-26)
    Open archived version from archive

  • Aksjonsforskerne - vil ha felles akademi og mer samarbeid — Arbeidsliv i Norden
    helse og omsorgssektoren For begge sektorer er nærhet til marked og bruker viktig i utviklingen av nye tjenester og tilbud Det er de som jobber i feltet som kjenner pasientenes kollegenes eller kundens behov Da må de som representerer markedskontakt eller brukerkontakt være del av den organisatoriske prosessen For eksempel når det gjelder IKT og helse er brukerkontakt like viktig som teknologikunnskap i utviklingen av nye tjenester Det samme prinsippet gjelder også for regional utvikling Alle parter må medvirke i utviklingsprosessen for å finne frem til de gode løsningene Velferdsstatens yrker er kunnskapsbasert Hvis kunnskapen ikke er praksisbasert oppleves den som irrelevant Utvikling av praksisbasert kunnskap for å skape ny innovativ og bedre praksis er hovedhensikten i aksjonsbasert læring og aksjonsforskning sier Øyvind Pålshaugen Når aksjonsforskere møtes for å lære av hverandre er det derfor ikke best practice som diskuteres men hvordan man går frem for å utvikle gode organisatoriske løsninger for medvirkning og utvikling av nye tjenester og tilbud Forskningsmetoden er basert på at fremgangsmåten og innovasjonsprosessene er mer interessante enn løsningene Derfor blir det også mangfoldet som dominerer fordi de gode løsningene må bestemmes lokalt sier professor Øyvind Pålshaugen Et viktig tema og bakteppe for konferansen var å få aksjonsforskning høyere opp på den samfunnspolitiske og den forskningspolitiske agenda Det produseres veldig mye kunnskap men det er et stort underforbruk av den kunnskapen som produseres det er en problematikk de fleste erfarne forskere er kjent med sier Øyvind Pålshaugen I Norden er det en økende erkjennelse at denne typen forskning er nødvendig men det er ikke i samme grad tilfellet i Europa ellers Derfor er det ifølge arrangørene viktig å samle kreftene for å få aksjonsforskning høyere på agendaen både nasjonalt og internasjonalt Ikke minst å få hele bredden av forskning og metode inn i undervisningssystemene i utdannings

    Original URL path: http://www.arbeidslivinorden.org/nyheter/nyheter-2007/aksjonsforskerne-vil-ha-felles-akademi-og-mer-samarbeid (2015-03-26)
    Open archived version from archive

  • Kraftig svensk omläggning av arbetsmarknadspolitiken — Arbeidsliv i Norden
    det handlar om heltidsjobb Ännu svårare att komma tillbaka på arbetsmarknaden har de som varit sjukskrivna haft Därför införs så kallade nyfriskjobb där stödet jämfört med nystartjobben fördubblas Vi vill lägga krut på dem som står längst ifrån arbetsmarknaden säger Sven Otto Littorin Årets statsbudget är den första som den borgerliga samlingsregeringen kunnat snickra ihop från grunden Målet är att så många som möjligt ska arbeta Med en kraftig högkonjunktur i ryggen räknar regeringen att 200 000 fler ska sysselsättas nästa år samtidigt som det ska bli 90 000 färre arbetslösa så att arbetslösheten blir 4 0 procent Koppling till marknaden Bakom mycket av regeringens politik finns det en koppling till marknaden I Sverige måste man tillhöra en arbetslöshetskassa som administreras av fackförbunden om man vill ha en arbetslöshetsförsäkring Staten har ändå tagit 90 procent av kostnaderna för arbetslöshetsersättningen Det går också att vara medlem av en A kassa utan att vara medlem av fackförbundet En förhöjd avgift infördes från januari i år som sammanlagt gav tio miljarder kronor till statskassan Nu går regeringen ytterligare ett steg och inför en arbetslöshetsavgift som ersätter den förra avgiften Den gör att A kassorna ska stå för 33 procent av den ersättning som betalas ut till arbetslösa inom just den yrkesgruppen För majoriteten av kassorna medför de lägre avgifter än idag För andra ökar avgifterna Målet är enligt regeringen att de ekonomiska konsekvenserna av en förändrad arbetslöshet ska bli synlig Nya villkor för deltidsarbetslösa Nya regler för arbetslöshetsersättning på deltid föreslås Antalet ersättningsdagar som kan användas vid deltidsarbetslöshet begränsas till 75 ersättningsdagar från tidigare 300 Enligt regeringen ska det minska risken att hamna i permanent inlåsning i deltidsarbete Dagens regler gör det möjligt att vara deltidsarbetslös under en mycket lång tid upp till närmare sex år för den som får ersättning för en

    Original URL path: http://www.arbeidslivinorden.org/nyheter/nyheter-2007/kraftig-svensk-omlaeggning-av-arbetsmarknadspolitiken (2015-03-26)
    Open archived version from archive

  • Nordiska välfärdsstaten en dynamisk modell — Arbeidsliv i Norden
    ett statiskt tillstånd Istället kommer forskarprojektet att rikta in sig på förändringens dynamik Det är där förändringens dynamik Det är där historiens närvaro kommer in i form av de många lager som lagt sig under årens lopp utvecklade i olika tidsperioder och framväxta som mentaliteter traditioner och värden närvarande i dagens formella och informella regler och normer i de nordiska välfärds staterna Därmed menar Kettunen avviker fokus i detta projekt från tidigare forskning Där har man uppfattat historien som välfärdsstatens förgångna och inte som någonting som är närvarandei nutiden Forskningsområdena är fem religion och lutheranism i den nordiska välfärdsstaten medborgarskap och demokrati kunskap och sociala intressen värdesystem och legitimitet samt arbetsmarknadens roll Vad gäller det sistnämnda så har många av de sociala innovationerna socialförsäkring och socialtjänster varit förutsättningar för att också kvinnorna ska kunna delta i lönearbete Ända sedan 1960 talet har socialpolitiken riktat in sig mot ett bredare kvinnligt deltagande i lönearbete utanför hemmet Den sociala servicesektorn har skapat förutsättningarna för den utvecklingen även om den också varit lätt segregerande med kvinnliga och manliga arbeten Den kvinnodominerade hälsovårdssektorn i den nordiska modellen är ju inte helt oproblematisk Överhuvudtaget menar han att det fortfarande är intressant att studera hur socialpolitiken medverkat till arbetsmarknadens utveckling och hur arbetsmarknadens intressen påverkat olika områden Konkurrenskraft I samband med den globala ekonomiska konkurrensen finns det enligt Kettunen empiriskt stöd för argument att välfärdsstaten i de nordiska länderna utgör en källa för nationell konkurrensförmåga Emellertid syns välfärdsstatens roll förändras utifrån den globala konkurrensens villkor Karakteristiskt för den nordiska välfärdsstatens utveckling var tron på en god cirkel där de olika bitarna av cirkeln social jämlikhet demokrati och ekonomisk tillväxt kunde stöda varandra även om målsättningarna var autonoma Uppkomsten av konkurrensstaten eller tävlingsstaten innebär inte att välfärdsstatens institutioner bryts ner men deras funktioner och målsättningar modifieras från

    Original URL path: http://www.arbeidslivinorden.org/nyheter/nyheter-2007/nordiska-vaelfaerdsstaten-en-dynamisk-modell (2015-03-26)
    Open archived version from archive

  • 25.000 handicappede kom i arbejde på et år — Arbeidsliv i Norden
    på kun ét år Tre mulige faktorer Jan Høgelund oplyser at de definerer handicappede som personer der svarer at de har et handicap eller et længerevarende helbredsproblem Vi har ikke undersøgt hvorfor de er kommet i arbejde Men vi vurderer at der især er tre faktorer som kan have bidraget til denne udvikling Dels kan regeringens beskæftigelsesstrategi fra 2005 have haft en effekt Desuden er der sket en udvikling af fleksjob hvorved 4 500 er kommet i arbejde Endelig er det meget sandsynligt at højkonjunkturen med stor mangel på arbejdskraft i Danmark har haft stor betydning for den positive udvikling i beskæftigelsen af personer med handicap Mest positive i Nordjylland Samtidig har SFI afdækket der er flere personer med handicap blandt beskæftigede i Nordjylland Det er fordi beskæftigelsen blandt personer uden handicap er lavere i Nordjylland end i de tre andre regioner i Danmark I Nordjylland udgør de handicappede næsten 23 procent af de beskæftigede mod 19 procent i resten af landet Undersøgelsen viser også at der i Nordjylland er en mere positiv stemning overfor at have handicappede kolleger Her er 95 procent positive overfor at handicappede kolleger mens den i resten af landet ligger på mellem 83 og 85 procent Vi ved ikke hvorfor der er en mere positiv holdning i Nordjylland vi kan blot konstatere at den er der Men det kunne da være interessant at undersøge siger Jan Høgelund Positive effekter Regeringens strategi for beskæftigelse indeholdt bl a 12 konkrete initiativer til at skabe større viden om og ændre holdninger til handicap og job Når mange flere handicappede kommer i arbejde har det en række positive effekter ikke mindst for de handicappede selv fastslår rapporten Da kan de for det første opnå en højere indkomst i forhold til den overførselsindkomst de får fra staten Dertil kommer at

    Original URL path: http://www.arbeidslivinorden.org/nyheter/nyheter-2007/25.000-handicappede-kom-i-arbejde-paa-et-aar (2015-03-26)
    Open archived version from archive

  • Utenlandske arbeidere strømmer fortsatt til Island: Ny lov om utstasjonert arbeidskraft på trappene — Arbeidsliv i Norden
    Arbeidsdirektoratet i Reykjavik sier at i tillegg har 1800 borgere fra disse land fått islandske personnumre men er ikke blitt registrert på arbeidsmarkedet så ingen vet hvor de jobber og under hvilke kår Det er antatt at det nå er totalt 16 000 utenlandske statsborgere på det islandske arbeidsmarked Det er om lag 10 av arbeidskraften i landet Det gikk halvannen måned før Folkeregistret greide å svare på behovet for nye person numre så vi kunne få greie på situasjonen sier Baldur Adalsteinsson i Arbeids direktoratet Alle lønnsavtaler skal sendes til Arbeidsdirektoratet og dersom det viser seg at lønnen er under tariff kan direktoratet forlange at det blir rettet i samsvar med islandske lov og lønnstariffer Til å begynne med betalte om lag halvdelen av vikarbyråene som ansetter en stor del av utenlandsk arbeidskraft på Island for lav lønn Nå har omkring annenhver arbeider fått sin lønn rettet på eller får høyere lønn enn de ellers ville fått sier Ísleifur Tómasson i Elektrisk forbund Rafidnadarsambandid Mange firmaer registrerer arbeidere som assistenter til elektrikere men her finnes det ikke noe slikt Enten er man elektriker eller lærling sier Ísleifur Tómasson Dette gjelder ikke minst det italienske entreprenørfirmaet Impregilo som bygger den store dammen i Kárahjúkar kraftverket Der jobber ett tusen ufaglærte arbeidere og bare fire faglærte elektrikere noe fagforeningen synes er meget mistenkelig Formannen i Håndverkerforbundet Samidn Finnbjørn Hermannsson sier at problemene fortsatt er store ikke minst det at mange blir ansatt som ufaglært arbeidskraft men jobber som utdannet håndverkere Til å begynne med var situasjonen helt håpløs bl a fordi svært mange kom på egen hånd og trengte arbeid med en gang De var ofte raske til å takke ja til en jobb selv om lønnen var under tariff Når det gjelder folk fra de nye EU landene som tidligere

    Original URL path: http://www.arbeidslivinorden.org/nyheter/nyheter-2007/utenlandske-arbeidere-stroemmer-fortsatt-til-island-ny-lov-om-utstasjonert-arbeidskraft-paa-trappene (2015-03-26)
    Open archived version from archive



  •