archive-org.com » ORG » A » ARBEIDSLIVINORDEN.ORG

Total: 857

Choose link from "Titles, links and description words view":

Or switch to "Titles and links view".
  • Ministermøte uten tilreisende ministere — Arbeidsliv i Norden
    sette i gang et nordisk prosjekt om eldres situasjon i arbeidslivet og avholde en konferanse om arbeidsformidlingens betydning i områder med ensidig næringsliv En viktig sak denne våren har vært sluttføringen av arbeidet med et nytt samarbeidsprogram for arbeidsmarkeds og arbeidsmiljøministrene 2005 2008 Dette skal legges frem for Nordisk Råd i november Programmet er utarbeidet av en embetsmannsgruppe fra landene og er allerede godkjent av ministrene gjennom en skriftlig prosedyre før sommeren Rammen for programmet er at sentrale utfordringer som den demografiske utviklingen og det å fremme et aktivt inkluderende arbeidsliv og hindre utstøting krever økende fokus på arbeidstilfang og sysselsetting Dessuten legges det vekt på å fremme likestilling og hindre diskriminering i arbeidslivet Programmet har to likestilte hovedprioriteringer Arbeidslivspolitikk innenfor Norden og Nordisk arbeidslivspolitikk i samspill med EU EØS og andre internasjonale fora En sak til beslutning Arbeidet med å fjerne grensehindringer i Norden ledes av samarbeidsministrenes særlige representant Poul Schlüter Resultatene etter to års arbeid skal legges frem for Nordisk Råd Foreløpig har det skjedd lite på arbeidsmarkedsområdet Nå haster det I et brev til ministermøtet fremhever Schlüter at det er viktig at I de nordiske arbejdsministre viser konkrete resultater i arbejdet med fjernelse af grænsehindringer Men med kun en minister til stede er møtet ikke beslutningsdyktig Vedtak må derfor fattes gjennom en skriftlig prosedyre i etterkant av møtet Danmark vil tallfeste den nordiske nytten I 2005 overtar Danmark formannskapet Departementchef Bo Smith trakk frem to tema som det danske formannskapet vil fokusere sykefraværet og det felles nordiske arbeidsmarked Sykefraværet vil bli tema for en konferanse i København i april 2005 Før konferansen skal det utarbeides en rapport om den viten som finnes om sykefraværet i Norden I etterkant vil det bli utarbeidet et opplegg med resultater og anbefalinger som skal drøftes på ministermøtet høsten 2005 Danmark har

    Original URL path: http://www.arbeidslivinorden.org/nyheter/nyheter-2004/ministermoete-uten-tilreisende-ministere (2015-03-26)
    Open archived version from archive

  • Sosialminister Árni Magnússon avviser påstand om sosial dumping — Arbeidsliv i Norden
    Langs den nybygde veien i fjellet er det svart ørken I gråværet skimtes så vidt en hvit stripe i det fjerne kanten av isbreen Vatnajökull Det nordiske følget har fått tilgang til steder som ellers er avstengt for besøkende på grunn av arbeidet som pågår Når bussen stopper skuer vi ut over et enormt anleggsområde Dimensjonene er så store at menneskene som jobber der blir som bitte små oransje flekker i det svarte landskapet Snart skal nesten alt vi ser stå under vann Det er her italienerne styrer Vi er ved Kárahnjúkar Vinden biter det er iskaldt s lv om gradestokken på denne årstiden forteller noe annet Her jobbes det helkontinuerlig skift 11 timer på 11 timer av seks dager i uka opp mot et halvt år i strekk for 1 250 Euro i måneden pluss tillegg 30 nasjonaliteter 1100 mann hvorav 150 islendinger i utvalgte jobber Nesten ingen utenlandske arbeidstakere vender tilbake etter sin første hjemreise Kort etter kjører vi gjennom brakkebyen der hver mann har sine 7 kvadratmeter Takene som er under reparasjon forteller om bygninger som ikke er beregnet for det harde klimaet Er det riktig som fagforeningene hevder at det foregår sosial dumping på anleggsområdet ved Kárahnjúkar Sosialminister Árni Magnússon er ikke med på turen og har ikke tid til å snakke med oss men svarer skriftlig på spørsmål som vi har gitt muntlig til embetsmannen Gylfi Kristinsson Nedenfor følger svaret på spørsmålet om sosial dumping Sosialministerens svar Meget snart etter at anleggsvirksomheten ved Kárahnjúkar kom i gang ble det fremsatt beskyldninger om at de utenlandske arbeiderne hadde en annen og lavere lønn enn det de skulle ha ifølge tariffavtalen Likeledes at folk ble ført bak lyset når det gjaldt utbetaling av lønn Dvs at de ansatte i realiteten bare fikk en del av den lønnen

    Original URL path: http://www.arbeidslivinorden.org/nyheter/nyheter-2004/sosialminister-arni-magnusson-avviser-paastand-om-sosial-dumping (2015-03-26)
    Open archived version from archive

  • Behov for mer samarbeid - er den nordiske modellen noe for Baltikum? — Arbeidsliv i Norden
    et svært godt samarbeid med Finland og vil etablere det samme med Sverige sa Piret Lilleväli fra sosialdepartementet i Estland Hun mente at grunnen til at færre enn antatt hadde reist utenlands var forventinger om god økonomisk vekst Siden det er få som sier at de vil reise vil ikke det skape noe problem for arbeidsmarkedet i Estland med unntak av i noen bransjer som helsevesenet der antallet leger og sykepleiere som har søkt arbeidstillatelse i Finland har økt markant etter utvidelsen sa Piret Lilleväli Fortsatt uro Fra nordisk side var det en unison tilslutning til at trepartssamarbeidet er det beste virkemiddel for å sikre gode forhold på arbeidsmarkedet 3 partssamarbeidet er viktig fordi det er partene som har best kontakt med arbeidslivet og kan se til at mobilitet skjer på en sånn måte at den kommer alle til gode sa Hans Karlsson og pekte på at også EU ser sosial dialog som en drivkraft for sosiale reformer i Europa Men dialog krever at alle parter syns det er viktig å delta sa Hans Karlsson som beklaget sterkt at hans ministerkollega fra de baltiske land hadde meldt avbud President i Nordens Faglige Samorganisasjon den norske LO lederen Gerd Liv Valla pekte også på partssamarbeidet som en nøkkel til å forhindre forhold som sosial dumping svart arbeid og utnytting av arbeidskraft Fagorganisasjonene har ikke vært imot økt mobilitet Det vi har gitt uttrykk for er en frykt for hva som kan skje hvis ikke dette blir håndtert riktig sa Gerd Liv Valla Hun viste til at LO har skuffen full av eksempler på utenlandske firma som tilbyr arbeidskraft til norske arbeidsgivere til langt under tariff festet lønn for norske arbeidstakere Her har arbeidsgivere og arbeidstakere felles interesser fordi arbeidsgiverne innser at seriøse medlemsbedrifter fort kan bli utkonkurrert hvis man ikke sikrer like konkurransevilkår sa Gerd Liv Valla Arbeidsgiverne ved Jørn Nergaard Larsen DA var på sin side opptatt av hva som fremmer mobilitet Det danske system med flexicurity bygger på stor fleksibilitet på arbeidsmarkedet der det er lett å si opp folk kombinert med et sjenerøst trygghetssystem Ja nesten for sjenerøst hevdet Jørn Nergaard Larsen DA Til stor irritasjon for danske arbeidstakere advarte han baltiske land mot å ta etter Danmark på dette området fordi som han sa et for sjenerøst trygghetssystem kan være et hinder for mobilitet Barrierer må overvinnes Optimisme i de nye medlemslandene knyttet til økonomisk vekst forhindrer ikke at det fortsatt er store forskjeller i lønns og levekår mellom de nordiske og baltiske land og ikke minst er forholdene på arbeidsmarkedet svært forskjellig Den lave oppslutningen om organisasjonene i arbeidslivet er en viktig utfordring Lav representativitet kan føre til at det oppstår konkurrerende alternativer og den svekker partenes legitimitet I dag har 70 75 av arbeidstakerne i de nye medlemslandene ingen organisasjonstilknytning På arbeidsgiversiden er forholdet det samme Rundt 30 av arbeidsgiverne er organisert oppga direktør for Latvias arbeidsgiversammenslutning Elina Egle Utviklingen av den sosiale dialogen er viktig og vi forstår fordelen med den Problemet er at

    Original URL path: http://www.arbeidslivinorden.org/nyheter/nyheter-2004/behov-for-mer-samarbeid-nordiske-modellen-noe-for-baltikum (2015-03-26)
    Open archived version from archive

  • Skattestöd till städhjälp stor succé i Finland — Arbeidsliv i Norden
    snabba tillväxten beror på att efterfrågan på hushållstjänster ökat dramatiskt tack vare det nya skatteavdraget för hushåll som infördes enligt dansk modell år 1997 Regeringen tycker erfarenheterna är så bra att avdragsrätten nu ska utvidgas Under tiden har hundratals nya tjänsteföretag grundats i Finland Enligt en färsk undersökning Taloustutkimus har vart femte hushåll utnyttjart avdraget Förutom städning omfattar avdragsrätten annat hushållsarbete omsorgs och vårdarbete underhåll eller ombyggnad av bostad Våra kunder är helt vanliga människor för tack vare avdraget har ju alla möjlighet att köpa tjänster säger Kirsi Heinonen Att göra avdraget på 60 procent av kostnaden eller högst 1 150 euro per år och person är relativt enkelt och den som utför jobbet kan vara anställd av ett företag eller en privatperson En firma kan man kräva mer av Vi är exempelvis ansvarsförsäkrade men om en enskild städare gör sönder något blir det problem kring ersättningen Timlönen för Lekators anställda ligger på 6 80 till 8 euro per timme Kirsi Heinonen medger att lönen är låg men räknar med att den kommer att stiga Alla tror ju att de kan städa men det är inte samma sak att städa hemma som hos någon som betalar Vi gör också annat än städar Byter lakan sköter barn klipper gräs krattar Sverige har igen tagit upp debatten om den så kallade pigskatten skattereduktion för tjänster som utförs i hemmet I Finland slåss politikerna om att få äran för innovationen Servicefackets ordförande Ann Selin anser att reformen varit bra för Finland Vi har fått bort många grå arbetsplatser och därför tycker vi det är ett nyttigt verktyg med tanke på framtiden Vi anser att det fungerarbra så länge man följer de regler som finns Ann Selin värjer sig för uttrycket pigskatt Jag har aldrig tyckt om ordet Det är inte rättvist mot dem

    Original URL path: http://www.arbeidslivinorden.org/nyheter/nyheter-2004/skattestoed-till-staedhjaelp-stor-succe-i-finland (2015-03-26)
    Open archived version from archive

  • Historisk avgörelse mot dumpning — Arbeidsliv i Norden
    medlemmar där arbetsgivarorganisationen NHO och LO har varsin representant har inte haft något att göra på tio år Ut ur Törnrosasömen 2003 beslöt sig emellertid LO för att se om allmengjøring av löneavtal kan vara ett effektivt vapen mot lönedumpning eller inte och anmälde ett tyskt företag som utförde uppdrag på Mongstadraffinaderiet För att nämnden ska kunna fatta ett sådant beslut krävs det emellertid att det går att bevisa att lönenivån i utländska tjänstebolag är lägre än de norska De förtroendevalda och LO kan inte kräva att få information om löne och arbetsvillkor i utländska företag eller företag som inte har kollektivavtal påpekar Hans Felix som leder El IT förbundet Som bevis lade LO fram ett lönebesked som en förtroendevald fått direkt av en utländsk elektriker som arbetade för en tysk firma på Mongstad Det visade att han hade en timlön på 64 norska kronor mot ett genomsnitt för norska elektriker på 170 180 kronor NHO röstade mot avgörelsen i Tariffnemnda NHO har svårt för att se hur ett enda lönebesked som bara gäller för ett avtalsområde och en petroleumsanläggning kan utgöra något tungt argument för att slå fast att villkoren för tre landsomfattande avtal för sju petroleumanläggningar ska bli allmängiltiga skrev arbetsgivarorganisationen i sin remiss Fuskande pokerspelare Enligt professor Henning Jakhellen är bevisfrågan alltid svår Man kan dra en parallell till en känd brittisk dom i ett ärekränkningsmål där en kortspelare anklagade en annan för att fuska Domen slog fast att det räckte att bevisa att spelaren fuskat en gång för att slå fast att han var falskspelare säger han Även om NHO s representant röstade emot är arbetsgivarorganisationen splittrad i sin syn på Tariffnemnda De företag som köper tjänster från utländska entreprenörer är positiva till den ökade konkurrensen det medför De företag som själva levererar sådan tjänster är däremot rädda för att de ska konkurreras ut Petter Furulund som är vd i Servicebedriftenes landsforening som representerar företag i renhållnings och omsorgsbranschen anser att kollektivavtalen på en rad områden bör bli allmängiltiga Vilka konsekvenser som beslutet får för de sju projekten inom oljeindustrin är det ingen som har en översikt över ännu Vad sker med Snövit Innan frågan avgjordes i Tariffnemnda gjorde vi en studie bland de som arbetade på Snövitprojektet Den visade att ingen bland de utlänningar som arbetade här hade lägre löner än de norska Så någon större effekt på lönenivån blir det nog inte säger Sverre Kojedal informationschef för Statoil i Hammerfest Han påpekar att avgörelsen också påverkar andra förhållanden som arbetstider men att Statoil avvaktar vad NHO centralt bestämmer sig för att göra Formellt är det Petroleumstilsynet som kontrollerar säkerheten och miljön inom oljeindustrin som ska se till att avgörelsen efterlevs En av parterna kan förstås alltid angripa avgörelsen i en domstol men NHO har inte sagt att de kommer att göra det i alla fall inte vad jag fått veta säger Ellen Mo som är ordförande i Tariffnemnda Flera andra fackförbund kan tänka sig att kräva allmängiltighet även för sina avtal Fellesforbundet som bland

    Original URL path: http://www.arbeidslivinorden.org/nyheter/nyheter-2004/article.2012-10-06.7439410448 (2015-03-26)
    Open archived version from archive

  • Sverige viser seg frem: Kommunale teknikkskoler etter modell av musikkskolene — Arbeidsliv i Norden
    teknikere og oppfinnere sier Inga Lill Stjerndahl entusiastisk Hun er i Brussel på den årlige arbeidslivskonferansen Employment Week som samler utstillere fra mange land Prosjektet i Örebro har fått EU støtte Nå vil de vise frem hva de har fått til En rekke eksempler på saker og små oppfinnelser som barna på KomTek har laget fanger oppmerksomhet Om barna syns det er morsomt Bo Calmerfalk som er en av lærerne på KomTek i Örebro smiler Det är jättekul Det å skape noe selv se at de får ting til å virke og konstruere og bygge sammen med kompiser som er like interesserte som de selv Det er sånn man skaper en forståelse for hvordan teknikken fungerer Klart det er morsomt Det er hele vitsen Barna skal oppleve at det er morsomt med teknikk forteller Bo Calmerfalk Lust och lek tillsammans med ett konstnärligt perspektiv ska genomsyra verksamheten på KomTek heter det i programformuleringen Målgruppen for teknikkskolen er først og fremst barn og unge mellom 6 og 19 år men også lærere får tilbud om egne videreutdanningskurs for å styrke kompetansen i skolen I Örebro har de dessuten kurs for arbeidsløse som arbeidsmarkedsetaten AMS kan gi støtte til og siden kommunen har et høyt antall langtidssykemeldte kvinner har også de fått tilbud om kurs i teknikk for å få opp motivasjonen Det skal være et kommunalt senter der alle med interesse for teknikk gammel som ung kan komme for å lære og hente inspirasjon Et viktig prinsipp er at kjønnsfordelingen skal være 50 50 på alle nivå Man kan likevel arrangere egne kurs for jenter eller voksne kvinner sier Inga Lill Stjerndal Og interessen er stor ikke bare blant dem som deltar på kursene NUTEK har en liste på 15 kommuner som gjerne vil starte opp så snart pengene kommer Vi

    Original URL path: http://www.arbeidslivinorden.org/nyheter/nyheter-2004/article.2012-11-29.8713365690 (2015-03-26)
    Open archived version from archive

  • Den keltiske tiger - et forbilde i det nye Europa? — Arbeidsliv i Norden
    modellen hevder han Irlands suksess har overbevist alle Europa vil nå forsøke å skape endring gjennom partnerskap for reform etter modell fra Irland Omdreiningen i Irland kom etter regjeringsskiftet i 1987 forteller arbeidsminister Fahey Etter flere års nedgangstider var den irske økonomien på et bunnivå vi hadde høy utenlandsgjeld høy arbeidsløshet høy inflasjon og lavt investeringsnivå Den nye regjeringen ønsket å rette opp økonomien og bedre den økonomiske situasjonen gjennom å kutte i offentlige utgifter redusere skattene og skape et bedre klima for investeringer Samtidig gikk arbeidsgivere og arbeidstakere i partnerskap med regjeringen Alle forhandlinger skulle skje på sentralt nivå For første gang ble det oppnådd enighet om lønnsog arbeidsbetingelser med alle fagforeningene samtidig Sentralt i dette sto skattereformen Slik ble det første partnerskapsprogrammet til senere har vi hatt tre eller fire til hvert med en varighet på 3 5 år Dermed fikk vi ro i arbeidslivet bedre kommunikasjon og bedre relasjoner mellom regjeringen og partene Dette sammen med den økonomiske politikken ga umiddelbart resultater inflasjonen gikk ned vi trakk til oss investeringer fra utlandet og arbeidsløsheten gikk ned Det ble begynnelsen på en vekst som nå gjør at Irland har et BNP som ligger på 120 av gjennomsnittet i EU Men grunnlaget for suksessen har vært satsningen på utdanningssystemet og hele folket sin vilje til å lære og bli bedre mener Fahey Vi bestemte oss for at vi ville blir de beste i Europa når det gjaldt utdanning og kunnskap Alt overskudd sammen med milliardene vi fikk fra EU ble investert i utdanning og vi erfarte raskt at det ga oss mye tilbake Når investeringene fra utlandet begynte å skyte fart var det ikke minst på grunn av det høye utdanningsnivået og på grunn av språket Men heller ikke i Irland står alt like bra til innrømmer Frank Fahey Fortsatt finnes det mennesker i deler av landet som ikke har tilgang til høyere utdanning og i en by som Dublin er det rundt 30 000 mennesker i en befolkning på vel en million som gjerne vil men ikke slipper til på arbeidsmarkedet Dessuten har fagforeningene begynt å rasle med sablene foran forhandlingene om det neste partnerskapsprogrammet Var det vanskelig å motivere fagforeninger og arbeidstakerorganisasjoner til å arbeide sammen Ja det var vanskelig men samtidig var landet så langt nede at de ikke hadde noe annet valg Min personlige oppfatning er at det er den ansvarlighet og det mot særlig fagforeningslederne viste men også arbeidsgiverne som har ført til at vi har hatt et kontinuerlig partnerskap siden 1987 Fagforeningene var forberedt på endring likevel kostet det Det var det ansvaret de tok som ledere som bidro til den endrete holdningen om at enten må vi bli mer konkurransedyktige ellers dør vi Har arbeidstakerne tapt rettigheter i disse prosessene Nei jeg mener at arbeidstakernes rettigheter er styrket Men medlemstallet i fagforeningene har sunket Det er en svært negativ utvikling for etter min oppfatning er sterke fagforeninger som handler ansvarlig viktig for økonomien og de er nødvendige i partnerskapsprosessen Fagforeningene har bidratt

    Original URL path: http://www.arbeidslivinorden.org/nyheter/nyheter-2004/article.2012-11-29.7757466105 (2015-03-26)
    Open archived version from archive

  • Flere typer af arbejdsskader anerkendes i Danmark — Arbeidsliv i Norden
    de korteste sagsbehandlingstider siger Arbejdsskadestyrelsens direktør Anne Lind Madsen til AiN ikke uden en vis tilfredshed Flere ulykker anerkendes Desuden vil styrelsen anerkende flere ulykker bl a dem der tidligere blev betegnet som forventelige på en given arbejdsplads Folk der fik et knæk i ryggen under arbejdet er ofte blevet meget chokerede når de fik at vide at det var en forventelig skade og at den derfor ikke udløste erstatning Dette princip er der gjort op med Men der vil stadig være skarpt fokus på sammenhæng mellem skade og årsag På samme vis er skadesbegrebet udvidet også på andre områder Antallet af anerkendte skader ventes at stige med ca 3500 årligt fra ca 70 til 85 procent af de anmeldte ulykker Erhvervssygdomme Som noget nyt og meget centralt har Danmark som det første land i Europa taget begrebet posttraumatisk belastningsreaktion med på listen over erhvervssygdomme Et eksempel er en soldat der har været på tjeneste på Balkan eller i Irak og oplevet meget dramatiske begivenheder med vold drab og skyderi Hjemme udvikler han i forlængelse heraf en posttraumatisk belastningsreaktion han kan ikke sove han har mareridt og han er ukoncentreret og undvigende i sin adfærd osv Vi er det første land der har dette med på listen og vi er da også spændt på hvad det medfører Kun i Finland har de en komité der undersøger om psykiske sygdomme kan komme med på listen Her i landet betyder det ikke at vi nødvendigvis anerkender flere med psykiske sygdomme som erhvervssygdomme men at der kommer mere klare og gennemsigtige retningslinier for afgørelserne siger Anne Lind Madsen Prisen Hun og andre på konferencen understregede at den korte sagsbehandlingstid ikke må gå ud over fagligheden og retssikkerheden ved disse sager Reformen kommer til at koste omkring 580 millioner kr Men der er en

    Original URL path: http://www.arbeidslivinorden.org/nyheter/nyheter-2004/article.2012-11-29.4088128574 (2015-03-26)
    Open archived version from archive



  •