archive-org.com » ORG » A » ARBEIDSLIVINORDEN.ORG

Total: 97

Choose link from "Titles, links and description words view":

Or switch to "Titles and links view".
  • Funksjonshemmede — Arbeidsliv i Norden
    skaffe flere handicappede i job ved at jobcentre virksomheder og de handicappede selv ser på muligheder frem for begrænsninger Funktionshinder också hinder på arbetsmarknaden Trots alla ambitiösa försök att få in funktionshindrade personer på arbetsmarknaden i Finland är den dystra sanningen att de diskrimineras Nu gör regeringen ett nytt försök att ge dem en bättre chans Virksomhedscenter ger kontakt med arbetslivet i Danmark Det finns ingen bättre plats att träna sig för arbetslivet än på en arbetsplats Den insikten ligger bakom det nya projektet med Virksomhedscenter i Danmark Trots att man arbetar med den tyngsta gruppen av dem som står utanför arbetsmarknaden är resultaten goda David Andersen har mentorn Tina Andersen i ryggen på stormarknaden Kvickly Hanne Bjurstrøm vil bort fra det todelte arbeidslivet Norges nye arbeidsminister Hanne Bjurstrøm vil ha orden på NAV hun vil ha effektive systemer mot sosial dumping og hjelpe flere med redusert arbeidsevne i jobb Visjonen hennes er at ingen med arbeidsevne i behold skal behøve å være passive stønadsmottakere Da må hun ha drahjelp fra bedriftene Árni Páll Árnason vil ha et arbeidsliv der alle kan bidra Hvilket arbeidsmarked vil vi ha Hva forventer vi at virksomhetene gjør Hva forventer vi skal skje på arbeidsstedet Dette er spørsmål vi må gå dypere inn i sier Árni Páll Árnason Han har en fanesak Han vil ikke lenger akseptere at folk presses ut av arbeidslivet på samfunnets bekostning Där de döva redigerar TV programmen När krisen slår till är det de som står längst bort från arbetsmarknaden som får det svårast Vem vill satsa på en döv eller dövblind när företagets liv står på spel ASVO i Bergen gör det Flere med handicap kan komme i arbejde Handicappede har samme muligheder for at udvikle og få indflydelse på deres job og uddannelse viser dansk undersøgelse Jesper

    Original URL path: http://www.arbeidslivinorden.org/emner/funksjonshemmede/ (2015-03-27)
    Open archived version from archive


  • Leder: Det er gjennomføringen det står på — Arbeidsliv i Norden
    jeg at flere med funksjonshemming får samme sjanse Da arbeidsministrene i Norden møttes i Finland nylig sto temaet øverst på sakskartet Representanter for arbeidsgiverne fra Nordens faglige samorganisasjon og fra Nordisk Handikappolitisk Råd var med i debatten Utfordringen nå er særlig å lokke arbeidsgiverne til å synes at det er en god ide å ansette funksjonshemmede Strategier og tiltak som kan gi personer med nedsatt funksjonsevne sjansen til å få seg en jobb og som kan bidra til sosial bærekraft er temaet vi har I fokus Loa Brynjulfsdottir er nyvalgt generalsekretær i Nordens faglige samorganisasjon et samarbeidsorgan for 16 landsdekkende fagforbund som representerer over ni millioner medlemmer i Norden Vi har valgt å gi henne spillerom i Portrettet Loa Brynjulfsdottir tilhører den generasjonen som beveger seg lett mellom landene i Norden og som ofte støter på grensehindringer Dette er et område hvor hun vil legge energien sin også i forhold til de grensehindringene som gjør det vanskelig for funksjonshemmede å flytte på seg Vi møtte henne blant annet på en konferanse der kostnadene ved grensehindringene i Norden ble lagt frem Arbeidet med å fjerne grensehindringer fortsetter under det norske formannskapet i Nordisk Ministerråd i 2012 På programmet står også et inkluderende arbeidsliv og tilrettelegging for utsatte grupper sentralt Bred deltakelse er et kjennemerke ved de nordiske velferdsstatene Overinspektør Sari Loijas i det finske sosial og helseministeriet har lenge arbeidet for at funksjonshemmede som ikke kan konkurrere på like vilkår likevel skal få en sjanse på arbeidsmarkedet Hun opplever nå at innsatsen fornyes og styrkes og at flere parter involveres Sari Loijas er selv svaksynt og går med førerhund Det er ikke lovene det er noe i veien med sier hun det er gjennomføringen det står på Lovene tolkes ikke tilstrekkelig positivt sett fra en funksjonshemmet sin synsvinkel Artikler Innsikt og

    Original URL path: http://www.arbeidslivinorden.org/artikler/kommentar/kommentarer-2011/article.2011-12-08.2054913897 (2015-03-27)
    Open archived version from archive

  • Handicappedes jobevner i fokus — Arbeidsliv i Norden
    til at søge job på trods af handicap Det sker bl a ved inspirationsmøder om jobsøgning og åbent hus arrangementer på virksomheder At skærpe bevidstheden hos medarbejderne på jobcentrene om mulighederne for at hjælpe personer med handicap i job på virksomhederne At motivere virksomhederne til i større grad at fokusere på kompetencerne før handicap når de modtager ansøgninger fra personer med handicap Kampagnens mål er at ændre bevidsthed ikke at skabte et bestemt antal jobs Og hvilken effekt kampagnen får er for tidligt at sige fastslår projektleder Søren Kjær Nielsen Men han er overbevist om at initiativet vil udgøre en vigtig forskel på den lange bane Vi er ikke så naive at tro at det her skaber 5 000 nye job til personer med handicap Men der er ingen tvivl om at vi sår et vigtigt frø ved at øge bevidstheden hos alle parter om at fokusere på kompetencer og potentialer før et handicap og at der er mange støttemuligheder der kan sikre at ressourcerne kan komme i spil på arbejdsmarkedet Samme optimistiske meldinger lyder fra Jobcenter Horsens hvor Svend Erik Langberg og Dorrit Due er nøglepersoner i forhold til handicap Vi har fået rigtig travlt med at behandle og bevilge ansøgninger om kompenserende ordninger til handicappede efter at alle jobcenterets rådgivere og samarbejdspartnere har fået øget kendskab til og focus på at handicappede har adgang til en række støtteordninger der letter ansættelsen eller fastholdelsen af en handicappet på en virksomhed både på ordinære vilkår eller i flexjobs og i andre tilbud siger Svend Erik Langberg Alle muligheder for ordinær ansættelse med handicapkompenserende ordninger skal være udtømte før jobcentret overvejer revalidering eller en støttet ansættelse i form af flexjob Mange støttemuligheder De kompenserende ordninger for handicappede som Svend Erik Langberg og Dorrit Due oftest gør brug af er at stille hjælpemidler til rådigheder for den handicappede på arbejdspladsen samt støtte til at indrette arbejdspladsen til den handicappedes behov Næst hyppigst bevilger jobcentret personlig assistance til handicappede Nyuddannede ledige med et handicap kan desuden søge en særlig løntilskudsordning varende i et år inden for to år efter endt uddannelse Den såkaldte Isbryderordning Og dansk lovgivning sikrer også handicappedes mulighed for at søge fortrinsadgang til opslåede offentlige stillinger fx til taxabevillinger hvor handicappede sikres at komme til samtale når de søger visse offentlige stillinger Bevilling af de forskellige handicapkompenserende ordninger er ikke et enten eller Til samme handicappede borger kan bevilges både arbejdspladsindretning hjælpemidler personlig assistance med mere Indsatsen skræddersyes til den enkelte handicappede borgers behov for at borgeren kan komme i arbejde eller fastholdes i arbejde siger Svend Erik Langberg Både Svend Erik Langberg og Anders Hostrup var på talerlisten ved en konference Se kompetencer fremfor begrænsninger den 6 december 2011 hos Danish Crown i Horsens der har gode erfaringer med at have døve medarbejdere ansat Konferencen var arrangeret af virksomhedsnetværk for Socialt Ansvar Vinsa der har til formål at inspirere og understøtte virksomheder der ønsker at arbejde aktivt med at fremme det sociale ansvar og rummeligheden på de danske arbejdspladser

    Original URL path: http://www.arbeidslivinorden.org/i-fokus/i-fokus-2011/full-fart-eller-utestengt-funksjonshemmede-i-arbeidslivet-et-samfunnsansvar/article.2011-12-04.2578941399 (2015-03-27)
    Open archived version from archive

  • Funktionshinder också hinder på arbetsmarknaden — Arbeidsliv i Norden
    för damm till förlamning Det omfattar alltså både situationer där det är miljön som sätter begränsningar så väl som en fysisk funktionsförmåga Termen är stämplande och gör det inte lättare för folk att komma in på arbetsmarknaden säger Loijas Överinspektör Patrik Kuusinen vid arbets och näringsministeriet påpekar att ILO s konvention 159 stipulerar att funktionshinder inte betyder att arbetsförmågan är nedsatt utan att möjligheten att få jobb är nedsatt på grund av skador eller handikapp Avsikten är att begreppet funktionshinder år 2013 ska vara bortplockat ur lagstiftningen om arbetskraftskraftstjänster Kuusinen säger att det handlingsprogram som planeras har tre olika ingångar Den första utgår från efterfrågan och de mekanismer eller tjänster som gör att ökar arbetsgivarnas intresse av att sysselsätta Här finns ett behov av att hitta en annan beteckning utöver deltidsarbete för dem som utför arbete långsammare än andra Den andra utgår från utbudet och tjänster som förbättrar möjligheterna för partiellt arbetsföra att bli sysselsatta Den tredje ingången handlar om frågor som gäller hur arbets och sociallagstiftningen bättre ska passa samman Idéer omsätts direkt Arbetet med handlingsprogrammet avviker från det normala sättet att skapa förvaltningsreformer I stället för att komma med ett betänkande som sedan utmynnar i ny lagstiftning ska medlemmarna under arbetets gång ge förslag till förbättringar som kan tas i bruk direkt Åtgärder kan sättas in direkt som idéerna föds Det är en rolig tanke att resultatet ska komma vartefter säger Patrik Kuusinen Heikki Suopohja vd för S och A Bovelius Stiftelse som ordnar yrkesutbildning för folk med funktionsnedsättning välkomnar alla nya försök att förbättra möjligheterna på arbetsmarknaden Han påpekar att det finländska samhället i dag delar in folk i två grupper de som kan arbeta med full kapacitet och de som inte klarar av det Ännu för något år sedan var den allmänna trenden att personer med funktionsnedsättning tvingades ta invalidpension Det här menar han är slöseri med resurser Det borde därför skapas utrymme för lösningar där folk kan få utbildning och delta i arbetslivet på villkor som utgår från deras egen kapacitet och inte den allmänna normen Handicappedes jobevner i fokus Aktuel dansk kampagne skal skaffe flere handicappede i job ved at jobcentre virksomheder og de handicappede selv ser på muligheder frem for begrænsninger Les mer Funktionshinder också hinder på arbetsmarknaden Trots alla ambitiösa försök att få in funktionshindrade personer på arbetsmarknaden i Finland är den dystra sanningen att de diskrimineras Nu gör regeringen ett nytt försök att ge dem en bättre chans Les mer Stor forskel på handicapforskning i Norden Forskningen i hvad handicap betyder for menneskers liv og deltagelse i samfundslivet er vidt forskellig i Norge Sverige og Danmark og dansk forskning er bagud viser ny rapport Les mer Nordiske ministere ønsker et åpnere arbeidsliv Til tross for krise og arbeidsløshet som biter seg fast er arbeidsministrenes strategiske fokus å mobilisere flere til arbeidslivet De legger vekt på at det langsiktig er behov for arbeidskraft og at alle har rett til å delta på fullverdig vis i arbeids og samfunnsliv Les mer Den dolda

    Original URL path: http://www.arbeidslivinorden.org/i-fokus/i-fokus-2011/full-fart-eller-utestengt-funksjonshemmede-i-arbeidslivet-et-samfunnsansvar/article.2011-12-04.2973250397 (2015-03-27)
    Open archived version from archive

  • Virksomhedscenter ger kontakt med arbetslivet i Danmark — Arbeidsliv i Norden
    projektet ett hotell ett ålderdomshem och stormarknaden Kvickly poängterar alla hur viktigt det är att de övriga anställda informeras och är positiva till projektet Det är viktigt att medarbetarna är med på och att de tycker att det är en bra idé Det här handlar inte om gratis arbete Det är ett socialt arbete som tar lika mycket som det ger säger Ole Jakobsen butikschef på Kvickly som har 135 anställda Även om det förstås är positivt att många lyckas få ett jobb efter tremånadersperioden som maximalt kan förlängas fyra gånger så är erbjudandet först och främst en arbetsträning Succén kan vara att en arbetslös gradvis ökar hur lång tid de kan vara på jobbet att de kommer till rätt tid varje dag och att de får nya utmaningar så att det blir en utveckling Det är också viktigt att det görs ett avtal innan kandidaten börjar där man stämmer av vilka förväntningar man har och där man avtalar på förhand hur uppgiften ska lösas säger Ole Jakobsen Vi möter honom på hans kontor på Kvickly där kandidaten David Andersen och mentorn Tina Andersen också kommit för att berätta hur det rent praktiskt går till David är 28 år och har varit med om många olika arbetsmarknadsprogram tidigare Han har psykiska problem med depressioner och blir lätt stressad Men på Kvickly har han funnit sig väl tillrätta och har ett gott samarbete med sin mentor Tina Vi jobbar tillsammans och utför samma arbetsuppgifter Fyller upp hyllorna och hittar de varor som behövs David tar egna initiativ men jag märker fort när han blir stressad det sker särskilt på fredagarna då det är många kunder Då kan vi hitta något att göra på lagret istället säger Tina Andersen Jag har jobbat på ett tvätteri som en okvalificerad svetsare och som portör på ett sjukhem tidigare Men jag fortsätter gärna att arbeta i en butik när jag måste sluta på Kvickly säger David Andersen Det är inte mängden arbete som är begränsningen utan den psykiska formen Men jag tycker att det går mycket bättre nu eller hur David Det går längre och länmgre tid mellan de mörka dagarna eller hur säger Tina och David nickar instämmande Jag är väldigt nöjd säger han Inte vän privat med alla Tina Andersen säger att hon älskar möta nya människor och att samarbeta med dem men att hon till en början hade svårt att dra en gräns mellan det privata och jobbet Jag trodde att jag kunde vara vän med alla men det har blivit bättre Nu kan jag skilja på rollerna Mentorprogrammet här på Kvickly har nu funnits i fyra år men företaget har haft en social verksamhet i femton år Se till att kandidaten utvecklas Jobcentrets uppgift är att hela tiden se till att inte kandidaten fastnar i samma uppgifter utan att fokusera på utvecklingen Till sin hjälp har de ett schema där de tillsammans med kandidaten bedömer hur det går Bland de frågor som tas upp är hur väl kandidaten löser uppgiften hur

    Original URL path: http://www.arbeidslivinorden.org/i-fokus/i-fokus-2010-1/copy_of_tema-krisen-krever-en-haandsrekning/virksomhetssenter-gir-kontakt-med-arbeidslivet-i-danmark (2015-03-27)
    Open archived version from archive

  • Hanne Bjurstrøm vil bort fra det todelte arbeidslivet — Arbeidsliv i Norden
    tre delmål få ned sykefraværet inkludere flere med redusert arbeidsevne i arbeidslivet og få seniorene til å stå lenger i arbeidet Så langt har man lykkes med å få flere seniorer til å jobbe lenger mens sykefraværet og utenforskapet har vært stabilt siden den første avtalen kom på plass i 2001 I øyeblikket står tiltak mot sosial dumping i fokus Hanne Bjurstrøm mener sosial dumping er en trussel mot det norske arbeidslivet Vil bekjempe sosial dumping Når arbeidskraft fra andre land får dårligere betalt for jobbene de gjør og må jobbe under dårligere arbeidsforhold enn norske arbeidstakere er det ikke bare arbeidstakerne som utfordres men seriøse arbeidsgivere blir også utfordret av useriøse Dette jobber vi med nå Ikke bare for å kartlegge men også for å gjennomføre tiltak Statsråden vil utvide ordningen med ID kort som ble innført i bygg og anleggsbransjen i 2008 Et forslag om ID kort i renholdsbransjen er nylig sendt på høring til berørte parter Ordningen med ID kort er fundert i trepartssamarbeidet og er viktig for å hindre at ansatte i vikarbyråer og innleid arbeidskraft fra andre land skal få dårligere lønn Det er en ordning som partene i bransjen og Arbeidstilsynet mener har vært vellykket Systemet bidrar til ordnede forhold i bransjen blant annet ved at arbeidsgiver må registrere de ansatte som utstyres med ID kort Den neste bransjen vi ser på er hotell og restaurantnæringen deretter kan flere bransjer være aktuelle sier Hanne Bjurstrøm Arbeidet for å hindre sosial dumping er åpenbart et tema hun brenner for Men hun mener at det først og fremst er i arbeidslivet problemene må løses myndighetene skal sørge for rammene Å øke organisasjonsprosenten i arbeidslivet er blant de viktigste mottiltakene mot sosial dumping Høy organisasjonsgrad er en garanti mot useriøse forhold men det er det opp til organisasjonene i arbeidslivet å sørge for sier hun Stolt over NAV NAV er den største velferdsreformen i moderne tid og vekker stor medieinteresse og mye kritikk Hittil i 2010 har reformen vært omtalt i 2 979 små og store artikler Hanne Bjurstrøm er siden tiltredelsen omtalt 469 ganger i tilknytning til NAV viser et par søk i de store avisenes arkiver gjennom Retriever Gjennom NAV forvalter arbeidsministeren en tredjedel av statsbudsjettet til ordninger som arbeidsledighetstrygd attføring pensjon barnetrygd kontantstøtte NAV har hele befolkningen som brukere og rundt 17 000 ansatte NAV er derfor den største utfordringen for enhver minister med ansvar for arbeids og velferdspolitikken Kritikk fra Riksrevisjonen og høring i Stortinget ble ilddåpen hennes som minister NAV har fått mye kritikk innrømmer hun Det jeg er mest bekymret for er forsinkelser i saksbehandlingen Jeg er bekymret for alle dem som må vente altfor lenge på penger til livsopphold sier hun Det har hun grunn til Selv om tallet på restanser går ned er det fortsatt rundt 24 000 som har ventet lenger enn beregnet maksimal saksbehandlertid Men vi er stolte over å ha gjennomført en så stor reform Alle land må reformere velferdssystemene det har vi gjort men jeg

    Original URL path: http://www.arbeidslivinorden.org/artikler/portrett/portrett-2010/arbeidsminister-hanne-bjurstroem-vil-ha-faerre-passive-stoenadsmottakere-og-flere-i-aktivitet (2015-03-27)
    Open archived version from archive

  • Globalisering — Arbeidsliv i Norden
    dessa rättigheter av europeiska länder som ständigt är på jakt efter fler möjligheter att skära ned på grund av den ekonomiska krisen Det säger Trine Lise Sundnes som är de nordiska arbetstagarnas representant i ILO s styrelse Loa Brynjulfsdottir vill försvara kollektivavtalsmodellen Loa Brynjulfsdottir är nyvald generalsekreterare för Nordens Fackliga Samorganisation NFS Hon ser det som sin första uppgift att trappa upp försvaret av den nordiska kollektivavtalsmodellen Den utmanas av det mer regelstyrda sättet inom EU att handskas med arbetslivsfrågor Nya livsmönster ökar behovet för en Nordisk ombudsman Gränshinder har stått på den politiska agendan sedan den gemensamma nordiska arbetsmarknaden upprättades 1954 När ett hinder har lösts dyker ett annat upp Det beror inte bara på att de nordiska länderna inför ändringar i sina lagstiftningar utan att tänka på konsekvenserna för grannlandet eller anpassar sig olika till nya EU direktiv Det beror också på att vi fått ett annat förhållande till nationen Som i familjelivet där det inte räcker med beteckningen gift eller ogift längre lever vi oftare liv på bägge sidorna av gränsen Hur ser kineserna på svenska ledarskapstraditioner Den svenska ledarskapstraditionen kännetecknas av ett stort förtroende för de anställda Ledningen förutsätter att personalen kan arbeta självständigt och utan att de behöver övervakas tätt Men hur fungerar de svenska företagen i utlandet Passar den svenska dalahästen och den kinesiska draken ihop Företagens behov avgör i Sverige I december 2008 infördes nya regler för arbetskraftsinvandring i Sverige som innebar att det blev lättare arbetsgivarna att rekrytera arbetskraft från länder utanför Norden och EU Under första året med de nya reglerna ökade ansökningar om arbetstillstånd med 30 procent jämfört med året innan Hjælp fra staten til at skaffe udenlandsk arbejdskraft Danske virksomheder og udenlandske jobsøgere finder hinanden via statslig webportal og tre regionale centre Svensk arbetsmiljö lockar kineser Att studera den kinesiska arbetsmarknaden och sysselsättningsfrågor inför framtiden bland annat kinesisk kompetens och arbetskraftinvandring är några av uppgifterna för Oscar Berger Sveriges arbetsmarknadsråd i Peking Socialskyddet i Finland tilltalar indiska it ingenjörer De indiska IT ingenjörerna Naveen Kumar Korupolu 32 år och Basa Ravikiran 33 år kom från Hyderabad till Helsingfors med sina familjer för fem år sedan och trotsar med framgång såväl vintermörker som kulturskillnader Finländarna är hyggliga och livet känns tryggt Den fleksible danske model under pres Både hjemlige og internationale forhold presser den såkaldte flexicurity model i Danmark Flere af udfordringerne er fælles for de nordiske lande Optimisme tross dystre utsikter i Island Tidligere var det oftest sånn at når islendingene havnet i økonomisk uføre jobbet de ekstra mye i en periode for å klare seg økonomisk Nå er det jobbene som mangler Det er islendingene uvant med Derfor rammer den økonomiske krisen hardt Verst går det ut over de arbeidsløse De langtidsledige er i trøbbel Norge vill para ihop ILO och WTO Kan målet om ett anständigt arbete för alla nås genom att stärka den internationella arbetsorganisationen ILO Eller sker det ingen förbättring av villkoren för arbetarna i den tredje världen förrän kraven tas med i förhandlingarna inom

    Original URL path: http://www.arbeidslivinorden.org/emner/globalisering/ (2015-03-27)
    Open archived version from archive

  • Direkte fra Nuuk: Kinesiske lønninger skaber splid — Arbeidsliv i Norden
    nordøst for Nuuk Mineselskabet har beregnet det samlede anlægsbudget til 13 7 milliarder kroner Når anlægsfasen er på sit højeste vil 3 000 ansatte være beskæftiget i Isukasia Og også her spiller udgifterne i anlægsfasen en afgørende rolle I et land med kun 57 000 indbyggere kan Grønland umuligt selv levere al arbejdskraft til så store projekter Og kommer arbejdskraften omvendt fra for eksempel Kina er det muligt at ansætte arbejdere til lønninger der ligger betragteligt under de satser som håndværkere får på grønlandske byggevirksomheder i dag Men løsningen er meget omstridt Det grønlandske LO fagforbund SIK har direkte afvist synspunktet ud fra begrundelsen om en lighedstankegang for de ansatte på arbejdsmarkedet Og tilsvarende er Grønlands Arbejdsgiverforening GA meget skeptisk Arbejdsgivernes pointe er at sådanne ordninger kan gøre det umuligt for lokale virksomheder at være med i projekter på lige vilkår ligesom Selvstyret kan risikere at vente lang tid på skatteindtægter hvis de ikke kommer ind i kraft af A skatter fra de ansatte Omvendt vil arbejdsgiverne ikke afvise at drøfte lønninger der er lavere end i de nuværende overenskomster Men der er behov for faste regler om lønniveauerne og de lokale virksomheder skal have mulighed for at tage del i de opgaver de kan magte De grønlandske politikere afviser over en bred kam at Grønland skal indføre social dumping Men her hører enigheden også op Således er partierne i landsstyret splittet Det borgerlige koalitionsparti Demokraterne mener for eksempel at der ikke er tale om social dumping hvis en kinesisk ansat i Grønland får løn efter kinesiske standarder Omvendt understreger det venstreorienterede koalitionsparti Inuit Ataqatigiit at SIK og GA bør aftale løn og arbejdsforholdene for de mange tilkaldte ansatte ligesom der skal være mindstekrav på området som ikke må konflikte med grønlandske love og tiltrådte internationale konventioner I denne sammenhæng

    Original URL path: http://www.arbeidslivinorden.org/artikler/direkte-fra/direkte-fra-nuuk/article.2012-09-11.5428198182 (2015-03-27)
    Open archived version from archive



  •