archive-org.com » ORG » A » ARBEIDSLIVINORDEN.ORG

Total: 97

Choose link from "Titles, links and description words view":

Or switch to "Titles and links view".
  • Äldre ska uppmuntras att arbeta högre upp i åldrarna — Arbeidsliv i Norden
    man fullt inriktade på morgondagens bokslut men det behövs ett mer åldersmedvetet ledarskap Varje ålder har sina förutsättningar och det krävs ett ledarskap som är anpassat efter det För äldre kan det handla om möjligheten att få arbeta mer deltid och med mer flexibla tider Arbetsmiljön är också väldigt viktig säger Anders Östebo Ännu finns inte så många goda exempel på företag att relatera till men statliga Vattenfall är ett Deras arbete för att få äldre att stanna kvar i jobb visar att attityder är möjliga att förändra Nils Friberg har i många år lett arbetat med Ageing Workforce Management på företaget I dag är han pensionerad därifrån men arbetar vidare på Universitetet i Växjö och på Kungliga Tekniska Högskolan KTH i Stockholm Koncernledningens stöd Det hela började med att han kom tillbaka till kontoret i Sverige i början av 2000 talet efter en utlandsstationering i Sydamerika Ungefär samtidigt kom en ny VD som ville göra något åt de i hans tycke alltför tidiga pensionsavgångarna Utmaningen var att motivera människor att arbeta längre och att skapa villkor så att de skulle vilja och orka det Det lockade Nils Friberg som började engagera sig i uppgiften att finna ett sätt att få fler att jobba högre upp i åldrarna Jag såg att kompetens i ett tekniskt företag som Vattenfall i hög grad består av erfarenheter som inte alltid är lätta att formulera Kunde man få äldre att stanna kvar i arbetet skulle det vara lättare att föra över erfarenheterna till yngre medarbetare Mötet mellan yngre och äldre arbetskraft är viktigt säger Nils Friberg Med koncernledningens stöd utvecklade man ett program som fortfarande bär namnet 80 90 100 och som betyder att ett anställd på Vattenfall från 58 års ålder kan ansöka om 80 procent av sin tjänst till 90 procent av lönen och med 100 procents pensionstäckning När programmet utformades slogs fast att det inte skulle prövas mot ohälsa utan att alla skulle ha rätt att söka Den närmaste linjechefen fick fatta beslutet som sedan omprövades var sjätte månad Innan programmet trädde i kraft anordnades heldagsseminarier för alla anställda över 57 år där man tog upp frågor om pension ekonomi livsstil och frågor kring arbetets värde Med oss hade vi en person från koncernledningen och det var viktigt eftersom vi kunde visa att förslaget var förankrat högst upp i företaget Det innebar också att många av de äldre kände att företaget såg deras värde och att deras insats spelade roll Företaget gav en signal om att det är värdefullt att du är kvar säger Nils Friberg Pengar att tjäna Under sju år drev han programmet 80 90 100 och när han slutade var den genomsnittliga pensionsålder i företaget 63 5 år mot 60 år då arbetet startade Det vi gjorde visar att det går att skapa nya värderingar i ett företag och att det också är möjligt att bryta förväntningar om att gå tidigt i pension säger han Nils Friberg har under åren intervjuat många äldre arbetskamrater på Vattenfall både innan

    Original URL path: http://www.arbeidslivinorden.org/i-fokus/i-fokus-2012/alder-ingen-hindring-1/article.2012-02-08.6667602617 (2015-03-27)
    Open archived version from archive

  • Loa Brynjulfsdottir vill försvara kollektivavtalsmodellen — Arbeidsliv i Norden
    år De frågor som vi arbetar med i Östersjösamarbetet EU och globalt är också i högsta grad relevanta för det nordiska samarbetet Men det finns också mycket att lära av varandra i den lite snävare kretsen av nordiska länder som också står varandra mycket nära Även här har Loa Brynjulfsdottir goda meriter Vi träffas i det svenska riksdagshuset under en konferens om gränshinder Alltid nordisk Jag har alltid varit väldigt nordiskt engagerad både politiskt och fackligt Jag är född i Reykjavik men bodde i Bergen som barn i många år Så jobbade jag som Nordjobbare i Tampere med att packa pepparkakor Vi satt på gamla ölbackar och kallades för piipari pakkari om jag minns rätt Senare var jag även Nordjobbare på Färöarna Därefter studerade jag i Uppsala medan resten av familjen i Köpenhamn Så har det blivit Bryssel och Island och nu NFS i Stockholm Du har kanske sett den nordiska broschyren om Jyrki och Jóhanna som visar vilka problem som kan uppstå för ett par som flyttar mellan olika nordiska länder De kunde ha gjort en egen broschyr om mig Loa på luffen i Norden skämtar hon Arbetskraftens rörlighet är den andra stora frågan för NFS förutom försvaret av kollektivavtalsmodellen Den tredje övergripande frågan är gröna jobb Jag har stött på många gränshinder själv men inte några som inte gått att lösa Men av de frågor vi arbetar med är det gränshinderfrågorna som väcker de starkaste känslorna Det blir så konkret Vad händer med den isländska förskoleläraren som flyttar till Sverige Folk förväntar sig att det ska fungera och upplever ändå att det blir många problem Rädslan för att det inte ska fungera är ett gränshinder i sig själv eftersom folk inte vågar flytta De tre värsta gränshindren Medan Nordiska ministerrådets gränshinderforum lagt fram en lista på 36 olika gränshinder har Loa gjort sin egen bottom three lista de tre områden hon anser är de svåraste gränshindren Högst upp på min lista eller längst ned skulle jag kanske säga är problemen med arbetslöshetsförsäkringen när man flyttar mellan olika nordiska länderna Det är mycket rigida regler för A kassorna som skapar stora problem Anmäler man sig inte omedelbart i A kassan i Sverige när man flyttar dit för att ta ett exempel riskerar man att falla ut helt och hållet Ett annat problem är den blankett E301 som det norska NAV utfärdar som är nödvändig för att få arbetslöshetsförsäkring i Sverige men som det kan ta lång tid att få Näst längst ner är skattelagstiftningen och på tredje plats att det inte går att få rehabilitering i ett annat land än det som personen arbetade i när han eller hon blev arbetsskadad eller sjuk För en svensk som arbetat i Danmark men pendlat från Sverige kan det blir en stor belastning att behöva pendla för att få rehabilitering när det kunde ha skett i den egna hemkommunen säger Loa Brynjulfsdottir Startade grön nätbutik Även den tredje arbetsuppgiften som väntar henne under de fyra år hon valts till generalsekreterare gröna jobb

    Original URL path: http://www.arbeidslivinorden.org/artikler/portrett/portrett-2011/article.2011-12-06.2107207569 (2015-03-27)
    Open archived version from archive

  • Nya livsmönster ökar behovet för en Nordisk ombudsman — Arbeidsliv i Norden
    i I en tid när vi behöver jobba mer och där vi försöker att ta vara på arbetsviljan så borde det problemet lösas Det handlar också om sådant som att kunna vara instruktör i en idrottsförening och kunna ta mot arvode för det säger hon Bjarne Mørk Eidem som varit stortingsrepresentant fiskeriminister chef för Riksrevisonen och ordförande för föreningen Norden har erfarenheter från många olika nivåer och har sett problemen från många olika vinklar Den enskildes rättigheter Ofta handlar gränshindren inte så mycket om att de är ett hinder för mobiliteten utan det handlar om rättfärdighet Vi ska se till att den enskilde medborgaren ska kunna röra sig fritt Det ska också gälla för handikappade säger han Personer med handikappfordon kan till exempel inte flytta med sig fordonet över gränsen vid flytt utan måste söka om ett nytt fordon i det nya bosättningslandet På frågan om varför det tar så lång tid att lösa gränshinder svarar han Bromsklossarna sitter både här och där Men politikerna kommer och går och byråkraterna består De är inte de främsta att gå in för förändringar Det är bara press från de politiska myndigheterna som ger resultat Det är väldigt ätt för byråkraterna att svara nej på en begäran och hänvisa till en paragraf Men de borde också vara tvungna att skriva hur lagen skulle ändras för att villkoren skulle uppfyllas Det hade varit en nyttig övning Han poängterar att det ändå är mycket som fungerar förvånansvärt bra mellan de nordiska länderna Jag har en norsk svärfar som jobbade några år som svensk sjöman på slutet av 40 talet Plötsligt började en liten svensk pension komma helt automatisk Öresundsentreprenörer Omvänt är det inte alltid lätt att se vad konsekvenserna av att jobba i utlandet blir på lång sikt Jag kallar dem som arbetar i grannlandet för Öresundsentreprenörer Det är som de som utvandrade till USA på 1800 talet De visste inte heller vilka konsekvenser det skulle få Vi får vara tacksamma för att det är någon som vågar säger Pia Kinhult Lyckligtvis har vi också en vän i EU samarbetet Förr eller senare kommer det ett EU direktiv som tvingar fram en förändring söger hon Både Bjarne Mørk Eidem och Pia Kinhult berömmer det arbete som olika gränsöverskridande organisationer gör som Hallå Norden Öresund Direkt och Grensetjänsten som är ett samarbete mellan fylkeskommunerna Hedmark Akershus och Østfold i Norge och Dalarna og Värmlands län i Sverige Nordisk ombudsman De är också positiva till att de inrättas en Nordisk ombudsman ett förslag som ursprungligen presenterades 1987 av den numera bortgångne svenske folkpartisten Karl Erik Persson Förslaget gick aldrig igenom Det hade inte varit dumt med en Nordisk ombudsman Ole Norrback som leder Gränshinderforum kunde bli den första säger Bjarne Mørk Eidem På sätt och vis fungerar Gränshinderforum redan som en Nordisk ombudsman Men om en sådan institution skulle ha någon legitimitet måste det finnas en sådan i varje land säger Pia Kinhult Ole Norrback Gränshinder handlar om politisk vilja Samtidigt som nordiska politiker talar vackert om

    Original URL path: http://www.arbeidslivinorden.org/i-fokus/i-fokus-2011/grensehinder/article.2011-05-30.3211157653 (2015-03-27)
    Open archived version from archive

  • Hur ser kineserna på svenska ledarskapstraditioner? — Arbeidsliv i Norden
    på att skapa och leverera resultat Det handlar om förtroende I vårt företag till exempel har vi decentraliserat all kontakterna med media Alla projektledarna får själva svara på frågor från media I den kinesiska ledarskapskulturen är hierarkier och kontroll viktigare Många företag har bara en penna det vill säga alla ekonomiska beslut undertecknas av en enda person Ledarna bör kunna mer än de anställda En kinesisk ledare måste känna till alla detaljerna av verksamheten I en teknisk miljö måste han eller hon vara en av de bästa ingenjörerna säger en av de kinesika deltagarna i studien Som ett exempel nämns en konferens för företagsledare det så kallade Boao forum som hölls i södra Kina i april 2009 Toppchefen för en av Kinas största företag inom konsumentelektronik TCL fick frågan vad för slags misstag han gjort de senaste åren Trots flera uppmaningar vägrade han att svara på frågan Svenska ledare från Ericsson och Volvo beskrev däremot villigt allvarliga fel som begåtts och vad de hade lärt av dem Sådan öppenhet är okontroversiell i den svenska kulturen Den ligger helt i linje med synen att ledaren i huvudsak ska spela rollen av en coach och inte vara en symbol för företaget skriver Pär Isaksson Den del av den svenska ledarskapstraditionen som verkar passa sämst i Kina är att ledarna för svenska dotterbolag gärna vill att personalen ska delta på stormöten för att informeras om verksamheten och komma med synpunkter De kinesiska anställda deltar men kommer sällan med några förslag Respekten för auktoriteter är för stark Däremot ger kineserna gärna sina synpunkter när de möter ledaren på utan att andra är närvarande Relatert innhold Tema Norden på tillitstoppen også i fremtiden Svårt att exportera det nordiska förtroendet Svenska Metall måste ha förtroende för motståndaren Politiske diktater udløser tillidskrise i Danmark Södertälje hur håller man ihop en segregerad kommun Tillit bristvara i Finland Previous När tilliten försvann i Island blev komikern Jón Gnarr borgmästare Svårt att exportera det nordiska förtroendet Den nordiska modellen brukar beskrivas som ett samhällssystem med starka fack och arbetsgivarföreningar en aktiv stat och ett generöst socialt säkerhetsnät Men det finns ett kulturellt särdrag som gör det svårt att exportera modellen till andra länder I Norden litar folk på varandra extremt mycket Les mer Södertälje hur håller man ihop en segregerad kommun Med mer än 40 procents invånare med utländsk bakgrund och under några år större flyktinginvandringen från krigets Irak än både USA och Canada tillsammans utmanas svenska Södertälje vad gäller både jobb bostäder och traditionella lösningar Les mer Svenska Metall måste ha förtroende för motståndaren Det som man absolut inte får göra i en löneförhandling är att ljuga säger Veli Pekka Säikkälä avtalssekreterare på det svenska fackförbundet IF Metall Les mer Politiske diktater udløser tillidskrise i Danmark Stadig flere vigtige aftaler træffes af politikerne uden om parterne på arbejdsmarkedet Eksperter frygter at det kan undergrave den tillid der er bærende for den danske model Les mer Hur ser kineserna på svenska ledarskapstraditioner Hur fungerar de svenska företagen i utlandet Passar

    Original URL path: http://www.arbeidslivinorden.org/i-fokus/i-fokus-2010-1/tillit/hur-ser-kineserna-paa-svenska-ledarskapstraditioner (2015-03-27)
    Open archived version from archive

  • Företagens behov avgör i Sverige — Arbeidsliv i Norden
    16 500 personer sökte arbetstillstånd vilket beviljades i 84 procent av fallen Den vanligaste arbetskraftsinvandraren är idag en datatekniker från Indien som arbetar i Stockholm och både innan och efter lagförändringen finns arbetskraftsinvandrarna inom data tele och elektronikbranschen undantaget är säsongsanställda på kortare kontrakt De flesta som började arbeta i Sverige under det första året med de nya bestämmelserna kom från Indien Kina och Thailand Rörliga studenter En grupp som numera har fått lättare att söka arbetstillstånd i Sverige är studenter och mellan december 2008 och december 2009 sökte och fick 395 studenter arbets och uppehållstillstånd De flesta kom från Pakistan Bangladesh och Kina och arbetar som köks och restaurangbiträden dataspecialister civilingenjörer och arkitekter Än så länge har studenter från tredje land lättare att röra sig mellan olika länder än de arbetssökande I Kina finns till exempel en stark trend bland studenterna att åka utomlands för sina masters eller doktorandstudier Många väljer engelskspråkiga länder för språkets skull Att doktoranden vid KTH valde just Sverige beror på att utvecklingen i Sverige är intressant för hans studier i miljöinriktad teknik Jag tycker Sverige har ett försprång där Den kinesiska staten hjälper också studenter som vill utveckla kunskaper som Kina kommer att behöva i framtiden säger han Han trivs bra med sina studier i Sverige Studierna är inte lika styrda och tempot är lugnare I Kina är det mycket starkare konkurrens mellan studenterna Han berättar att Kina arbetar hårt varje dag för att utveckla sina universitet inte minst genom att lära av amerikanska och europeiska toppuniversitet God arbetsmiljö ökar intresset Den 27 årige doktoranden är fascinerad över det reglerade svenska arbetslivet Allt är reglerat och har varit det en lång tid Det gör det lätt att arbeta här Man vet vad som gäller och det är lätt att följa det Det är trevligt att jobba i en sådan miljö säger han Han tror att det svenska systemet är en konkurrensfördel när det gäller att locka arbetstagare Samtidigt finns en baksida När alla får vara med efter förmåga odlas det fram färre ledare eller hjältar vilket kan påverka produktiviteten Om cirka ett år hoppas han vara färdig med sin avhandling och återvänder då till Kina för några år Eftersom jag har haft ett stipendium vill jag arbeta i Kina och ge tillbaka lite av det jag fått Så småningom kommer jag att göra val som gynnar min karriär och som är utvecklande Det avgör var jag hamnar säger den unge mannen på KTH I fokus Tro og likestilling i Norden Mindsteløn noe for Norden Delingsøkonomien utfordrer fagforeningene i Norden Arbeidsmiljøet hvordan skape forandring til det positive Ungdomsarbeidsløsheten lysner det Medier i krise en utfordring for demokratiet Island på rett kjøl Norden feirer 60 år med grenseløst arbeidsmarked Teknologin omformar arbetslivet Historisk likestilling Nye grep for bedre integrasjon I fokus 2013 I fokus 2012 I fokus 2011 I fokus 2010 Tema Se människan i arbetslivet Tema Mot åpnere grenser i nord Tema Krisen krever en håndsrekning Tema Norden på tillitstoppen også i fremtiden Tema Europas

    Original URL path: http://www.arbeidslivinorden.org/i-fokus/i-fokus-2010-1/utenlandsk-arbeidskraft/foeretagens-behov-avgoer (2015-03-27)
    Open archived version from archive

  • Hjælp fra staten til at skaffe udenlandsk arbejdskraft — Arbeidsliv i Norden
    arbejde i Danmark Aktuelt indeholder baserne næsten 100 stillinger i danske virksomheder og knap 4000 CV er fra udenlandske jobsøgende På de tre centre der er geografisk spredt og dækker hele Danmark er ansat cirka 30 medarbejdere som tilbyder en række forskellige former for personlig hjælp og rådgivning til danske virksomheder der ønsker at finde ansætte eller fastholde udenlandske medarbejdere Centrene tilbyder blandt andet virksomhederne at annoncere deres ledige job ved jobmesser i udlandet Workindenmark har et stor europæisk netværk via EURES European Employment Service der er et samarbejde mellem de offentlige arbejdsformidlinger i 31 lande De op mod 800 såkaldte EURES vejledere i netværket er specialister i international rekruttering og samarbejder på tværs af landegrænser Særligt fokus på højtuddannede Centrene yder også personlig rådgivning til jobsøgere der ønsker at komme i kontakt med danske virksomheder og centrene har også en rækker kurser og andre tilbud der er specielt målrettet mod ægtefæller til udenlandske ægtefæller Erfaringen er nemlig at job og netværk til ægtefællen er meget vigtigt for at fastholde en udenlandsk medarbejder Kontorchef i Arbejdsmarkedsstyrelsen Maria Nørby vurderer at de danske myndigheder i kraft af Workindenmark initiativet har opnået flere store fordele Det har samlet indsats og giver en mere aktiv strategi for international rekruttering Og så har det skabt større gennemsigtighed så arbejdssøgende i udlandet og danske virksomheder selv kan finde frem til hinanden siger Maria Nørby Det er ikke muligt at opgøre præcis hvor mange job til udenlandske medarbejdere Workindenmark har bidraget til at formidle I mange tilfælde får virksomheden assistance til en del af rekrutteringsprocessen og tager så selv over I de første tre måneder i år præsenterede centrene virksomhederne for 900 kandidater Centrene og hjemmesiden anvendes ved rekruttering af udenlandsk arbejdskraft med alle mulige kompetencer Blandt andet ingeniører læger og sæsonarbejdere til landbruget Workindenmark gør aktuelt en særlig indsats for at tiltrække internationale studerende til danske virksomheder og for at skaffe sundhedspersonale til sygehusene Næste indsatsområde er at tiltrække endnu flere højtuddannede oplyser Maria Nørby Hun ser det som en af Workindenmarks helt store styrker at det er muligt at skaffe arbejdskraft til virksomheder med et helt bestemt kompetencebehov Det sikrer Workindenmarks europæiske samarbejde Workindenmark har ingen planer om egne centre i udlandet Lettere papirgange Workindenmark centrene tilbyder også hjælp til myndighedskontakt når en ny udenlandsk medarbejder og dennes familie kommer til Danmark Det kræver kontakt til diverse offentlige kontorer og en del virksomheder vælger at få hjælp fra Workindenmark til det For både virksomhederne og udenlandske arbejdstagere kan det være besværligt og tidskrævende at få disse formalia på plads og regeringen har derfor netop offentliggjort en plan om såkaldte one stop shops i de fire universitetsbyer København Århus Odense og Aalborg Det vil sikre at udenlandske arbejdstagere kan nøjes med at gå ét sted hen for at få vejledning og service på tværs af offentlige myndigheder Det er et af flere tværministerielle initiativer der skal gøre det nemmere at trække international arbejdskraft til Danmark Regeringen har nedsat en særlig taskforce med repræsentanter fra alle

    Original URL path: http://www.arbeidslivinorden.org/i-fokus/i-fokus-2010-1/utenlandsk-arbeidskraft/hjaelp-fra-staten-til-at-skaffe-udenlandsk-arbejdskraft (2015-03-27)
    Open archived version from archive

  • Svensk arbetsmiljö lockar kineser — Arbeidsliv i Norden
    konkurrens Utbildningssystemet kommer därför att förändras under den kommande tioårsperioden enligt en plan som nyligen presenterades av det kinesiska undervisningsdepartementet Intresset för jobb i utlandet är stort Frågan är hur intresserade de kinesiska studenterna är att arbeta i ett land som Sverige om det skulle bli en stor konkurrens om arbetskraften Oscar Berger gjorde juli 2009 en enkät under en alumnträff i Shanghai Mötet var arrangerat av Svenska Institutet och omfattade ett 60 tal studenter som antingen redan studerat i Sverige eller som planerade det Generellt finns ett stort intresse för att jobba i utlandet och för dem som varit i Sverige finns intresse att jobba just där Att få internationell erfarenhet är ett viktigt skäl men ännu fler av de tillfrågade anger den svenska arbetsmiljön som ett av skälen säger Oscar Berger Han poängterar att det inte är en vetenskaplig undersökning men märker också vid andra möten att i den mån människor känner till Sverige så är bilden att det är ett land som har lyckats kombinera socialt ansvartagande med utveckling Vi har något som många andra länder inte har ett ansvarstagande samhälle där företagen tar ansvar för anställda och där det finns bra arbetsmiljö och bra anställningsförhållanden Det kan man kanske använda i en framtida marknadsföring säger Oscar Berger En arbetsmarknad med stora skillnader Han beskriver den kinesiska arbetsmarknaden som mycket segmenterad både vad gäller skillnader mellan hög och lågutbildade och mellan stad och landsbygd Det kinesiska arbetslivet är också tufft och många unga lever med ett hårt tryck i arbetslivet De jobbar långa dagar och har inte alltid bra betalt Dessutom finns andra typer av stress På grund av enbarnspolitiken har de unga starka krav på sig att lyckas samtidigt har de eller kommer att få ett större ansvar för åldrande föräldrar än tidigare generationer Man ska heller inte invaggas i tron att det finns stora mängder kvalificerad arbetskraft att tillgå i Kina En undersökning som EU s Handelskammare gjorde i Peking bland sina medlemsföretag visade att 69 procent ansåg att bristen på kvalificerad arbetskraft är det största personalproblemet Det man mest efterlyser är erfarna generalister på managementnivå och enligt en prognos kommer Kina år 2030 att behöva ungefär 75 000 managers med internationell erfarenhet Idag finns det mellan 6 7000 Lagförändringen i Sverige innebär att den svenska arbetsmarknaden är ett alternativ för de intresserade om de finner en svensk arbetsgivare Men just detta är ett problem De som vill jobba i Sverige känner sig osäkra på hur de kan komma i kontakt med möjliga arbetsgivare Därför finns också en marknad för agenter eller jobbförmedlare och många av de studenter som vill jobba utomlands kan tänka sig att använda sig av sådana Detta är inte helt oproblematiskt konstaterar Oscar Berger Agenterna är dåligt reglerade av myndigheterna och tar ofta oskäligt betalt av studenter och arbetssökanden För de svenska företagen som är intresserad av kinesisk kompetens är det heller inte oproblematiskt På samma sätt är det svårt för de svenska företag som vill ha kinesisk arbetskraft att finna

    Original URL path: http://www.arbeidslivinorden.org/i-fokus/i-fokus-2010-1/utenlandsk-arbeidskraft/svensk-arbetsmiljoe-lockar-kineser (2015-03-27)
    Open archived version from archive

  • Socialskyddet i Finland tilltalar indiska it-ingenjörer — Arbeidsliv i Norden
    vid Nokias forskningscentrum i Helsingfors är de uppemot 100 Wipro sysselsätter omkring 300 personer i Finland konkurrenten Tata Consultancy Services 600 Naveen känner flera indier som gått över till att jobba för finländska företag och slagit sig ner för gott Själv ser han inte den möjligheten Så småningom kommer föräldrarna att behöva hjälp för att klara sig hemma i Hyderabad och då är det hans plikt att återvända eftersom där inte finns något socialskydd att tala om Med dagens lagstiftning är det också omöjligt att ordna uppehållstillstånd för föräldrarna i Finland och visumbestämmelserna gör att de bara kan besöka Finland en gång per halvår Det är illa att vi inte kan ta hit våra föräldrar de behöver vårt stöd och i Indien är vi mycket fästa vid våra föräldrar säger Naveen Den yngre broderns son har han knappt sett och saknar de gemensamma högtiderna och familjefesterna Debatten hårdnar Men även om Basa och Naveen inte känner av några motsättningar har inställningen till utländsk arbetskraft hårdnat i takt med att den ekonomiska krisens grepp om Finland hårdnar Samtidigt inbjuder riksdagsvalet nästa år till en politisk debatt om invandringen som börjar få alltmer populistiska drag Den borgerliga regeringen arbetar aktivt för att få in fler utländska arbetstagare och hittills har den politiken ifrågasatts enbart av missnöjespartiet sannfinländarna Nu vänder vindarna Häromdagen gick socialdemokraternas förre ordförande Eero Heinäluoma ut http www hbl fi text inrikes 2010 4 24 w46137 php och krävde att regeringen börjar dämpa invandringen och istället försöker erbjuda jobben till arbetslösa finländare Heinäluoma som leder partiets riksdagsgrupp har mötts av hård kritik inte bara från regeringshåll utan även inom det egna partiet för att han ställer arbetslösa mot invandrare Ändå är det uppenbart att han får stöd av löntagarnas organisationer Ingenjörerna hör till den grupp drabbats hårdats av krisen eftersom många jobbar inom exportindustrin Elvatusen ingenjörer söker för tillfället jobb och Nya ingenjörsförbundets ordförande Pertti Porokari motsätter sig starkt att det officiella Finland lockar utländsk arbetskraft En fosterländsk politik borde rikta in sig på att sysselsätta de som är arbetslösa även om han i princip inte motsätter sig invandrare som integreras i samhället För många studenter Problemet är också att det utbildas för många ingenjörer i Finland Porokari anser att antalet studieplatser borde skäras ner med en tredjedel eftersom studieutbudet planerades då världen såg annorlunda ut Det finns en inre tröghet man borde kunna förutspå läget om fyra fem år då ingenjörerna kommer ut på arbetsmarknaden Därtill borde gratis utbildning slopas för utlänningar eftersom de flesta enligt Porokari ändå åker hem när de är klara utan att tillföra Finland något Arbetsgivarnas argument att specialkompetensen hos utländsk arbetskraft behövs ger han inte mycket för Det finns något mytiskt i det som sägs om att indierna är så matematiskt begåvade Det verkliga argumentet enligt Porokari är att arbetsgivarna på det här sättet kan pressa ner lönenivån Finland lockar Vid Tekes den statliga utvecklingscentralen för teknologi och innovationer ser man dock bara positivt på utvecklingen Det är glädjande att den finländska innovationsmiljön lockar

    Original URL path: http://www.arbeidslivinorden.org/i-fokus/i-fokus-2010-1/utenlandsk-arbeidskraft/socialskyddet-i-finland-tiltalar-indiska-it-ingenjoerer (2015-03-27)
    Open archived version from archive



  •