archive-org.com » ORG » E » EQUALCLIMATE.ORG

Total: 316

Choose link from "Titles, links and description words view":

Or switch to "Titles and links view".
  • Siffror och energi - NIKK
    kvinnor i undersökningen var skillnaden i absolut energianvändning störst då det gällde kategorin transport Där var skillnaden 23 000 till 32 000 MJ Orsaken till könsskillnaderna beror till stora delar på att en genomsnittlig singelman använder mer pengar på fordon och bränsle än en genomsnittlig singelkvinna I Norge var skillnaden mellan kvinnor och män betydligt mindre där använde singelmän 6 procent mer energi än kvinnor 6 Det kan förklaras med att energikonsumtionen hänger ihop med inkomst Att det inte finns någon statistiskt signifikant skillnad mellan hur män och kvinnor i Norge konsumerar är ett typexempel på det här enligt Carlsson Kanyama som var med och gjorde studien 7 Också i Sverige korrelerar inkomst väl med energianvändning Den rikaste femtedelen av männen som tjänar fyra gånger så mycket som den lägsta inkomstgruppen av män har dubbelt så stor energikonsumtion Mönstret är det samma då det gäller kvinnor 8 Attityder till att spara energi Hushållen står för 26 procent av den totala energianvändningen enligt siffror från 2001 och av energin som används i hushållen står uppvärmningen för 70 procent i EU 9 Studier visar att kvinnor använder mer energi i hemmen 10 Enligt en svensk studie duschar kvinnor till exempel mer än män 41 procent av kvinnorna duschade varje dag medan motsvarande siffra för män var 28 procent Kvinnor duschade dessutom längre än män och förbrukar därmed mer energi 11 En svensk undersökning om vad kvinnor och män kunde tänka sig att göra för att minska utsläpp av koldioxid visade att kvinnor genomgående var mer villiga att ändra sina vanor 67 procent av kvinnorna kunde tänka sig att köra mindre bil medan siffran för män var 46 procent Att äta mindre kött var något som 49 procent av kvinnorna och 23 procent av männen kunde tänka sig att göra 81 procent av kvinnorna var villiga att sänka elförbrukningen hemma medan motsvarande siffra för männen var 74 procent Att sänka temperaturen inne ställde sig 66 procent av kvinnorna positivt till medan siffran för män var 57 procent Av kvinnorna var 73 procent villiga att tvätta i 40 grader i stället för i 60 grader medan siffran bland männen var 63 procent 12 Mest män beslutar om energi Då det gäller beslutsfattandet relaterat till klimatpolicy finns överlag en ovanligt stark dominans av män Det här gäller även energisektorn och inte minst petroleumsektorn 13 Då det gäller vem som sitter i energiföretagens styrelser visar en undersökning från Sverige på att styrelser till 72 procent bestod av män Däremot fanns det stora skillnader mellan olika energiföretag 52 energiföretag hade bara män i sina styrelser medan andelen kvinnor hos 11 företag var mer än 40 procent Här verkar företagets storlek vara en förklaring till varför vissa företagsstyrelser har en jämnare könsfördelning 14 Undersökningen visar att män är kraftigt överrepresenterade i svenska börsbolags styrelser En orsak till den ojämna könsfördelningen som lyftes fram av företag var kvinnors brist på kompetens Det leder till frågor kring hur företag med en stor andel kvinnor i styrelsen löst problemet Mer omfattande

    Original URL path: http://www.equalclimate.org/?module=Articles&action=Article.publicOpen&id=445 (2016-02-09)
    Open archived version from archive


  • NIKK
    utifrån användarvänlighet säkerhet och ansvar Förväntningar Män och kvinnor förväntas ofta ha olika kunskaper och engagemang inom olika områden vilket sannolikt också inverkar på transportval Skill 2008 har beskrivit hur människor skapar ekologiskt handlingsutrymme när de förhåller sig till miljöfrågor och hur de själva resonerar i vardagen Om kvinnor har förväntningar på sig att intressera sig för miljö kan det även få konsekvenser för deras handlingsutrymme Sammantaget leder dessa till olikheter i kvinnors och mäns resemönster För att kunna målrikta insatser mest effektivt och utforma ett hållbart transportsystem är det nödvändigt att ha kunskap om olikheter som finns Studier och undersökningar visar på följande skillnader mellan kvinnor och män när det gäller transporter 4 Transportmedel Män använder oftare bil kvinnor reser i högre utsträckning kollektivt Kvinnor sitter oftare på passagerstolen än män Män har bättre tillgång till bil 70 procent av dem som inte har körkort är kvinnor Resors längd Män reser generellt längre sträckor än kvinnor vilket delvis kan förklaras av att de i högre utsträckning har tillgång till bil Skillnaden kan också förklaras med att personer med högre position på arbetsmarknaden reser längre Resemönster En typisk resa för män är mellan hemmet och arbetsplatsen Kvinnor gör oftare resor med flera mål till exempel hem förskola arbete butik förskola hem och skjutsar barn till skola eller fritidsaktiviteter Män gör fler arbetsresor än kvinnor Tidspunkt Män reser oftast i rusningstid och gör längre resor Kvinnor reser mer utanför de mest belastade tidspunkterna och gör fler resor i närområdet Tillgång till bil Män har större ekonomiskt svängrum och har oftare körkort och därmed större möjlighet att använda bil Situationen verkar ändras med kvinnors intåg på arbetsmarknaden yngre kvinnor har oftare körkort och bil än äldre kvinnor Attityder Kvinnor och män har olika relation till bilen och miljö Kvinnor är mer fokuserade på funktionalitet män på motorkapacitet och prestanda Män har högre potential för ett ökat bilanvändande än kvinnor Kvinnor är mer beredda att använda andra transportmedel för att minska det egna bilanvändandet Fler faktorer än kön Som belyst ovan kan kön inte ensamt förklara skillnaderna i resemönster Urbanitet ålder och position på arbetsmarknaden spelar också in Flest resor görs av personer i åldern 25 54 år en åldersgrupp med en stor andel förvärvsarbetande Personer med eftergymnasial utbildning reser längst och personer med enbart grundskoleutbildning reser kortast 5 Både män och kvinnor kör bil oftare om de bor på landsbygden än i städerna Höginkomsttagare kör oftare än de med lägre inkomst 6 Frågan är om minskade könsskillnader kommer att accentuera andra skillnader till exempel skillnader förknippade med klass ålder och etnicitet 7 Konflikt mellan miljö och jämställdhet Ur ett jämställdhetsperspektiv kanske man vill stöda att kvinnor tar efter mäns mobilitetsmönster Men då hållbarhet tas med i ekvationen är ökad biltrafik uppenbarligen inte en lösning Då är det bättre om män anpassar sig till kvinnors resmönster 8 Kvinnors kollektivtrafikanvändning kunde sättas som norm och både kvinnor och män kunde uppmuntras att göra kortare resor använda mer kollektivtransport cykla och gå oftare Detta måste

    Original URL path: http://www.equalclimate.org/?module=Articles&action=Article.publicOpen&id=313 (2016-02-09)
    Open archived version from archive

  • NIKK
    och dessa kan ha olika CO2 utsläpp och därmed olika konsekvenser för miljön 6 Undersökningar visar också på skillnader mellan vad kvinnor och män lägger vikt på då de handlar mat 7 Undersökningarna visar att kvinnor generellt är mer kostmedvetna än män Fler kvinnor än män läser förteckningen över ingredienser och kvinnor använder fler upplysningar från dem En norsk undersökning pekar på att en majoritet av kvinnorna önskade att förteckningarna skulle göras mer fullständiga och omfatta alla ingredienser 38 procent av kvinnorna 21 procent av männen medan det var något fler män 44 procent mot 40 procent av kvinnorna som önskade att de skulle använda enklare ord och att listorna skulle vara kortare Det finns alltså skillnader i kvinnors och mäns medvetenhet om mat och det påverkar hur vi ser hållbar konsumtion 8 Hållbar mat Under de senare åren har det skett en ökning i efterfrågan på hållbara matvaror En dansk konsumtionsundersökning 9 visade att kvinnor i högre grad än män tycker att alla har ett ansvar för att de producerade varorna är hållbara Särskilt kvinnor 81 procent av de tillfrågade önskar att mat och dagligvaror skulle vara klimatmärkta det samma ansåg 67 procent av männen Den här och andra undersökningar tyder på att det finns skillnader mellan kvinnors och mäns konsumtion vilket ger dem olika miljöutsläpp Men det behövs flera och mer miljöinriktade studier för att kunna utvärdera dessa skillnader och de konsekvenser de har för klimatförändringen 10 Däremot pekar en finsk undersökning på att när då det gäller att slänga bort mat är det kvinnor som bor i singelhushåll som toppar listan I hushåll med flera personer inverkar även vem som gör inköpen på hur mycket mat som slängs Där kvinnor gör inköpen slängs mer mat än om en man eller en man och en kvinna tillsammans gör uppköpen 11 Läs mer om undersökningen här Förklaringar på könsskillnader i matvanorna Orsakerna till dessa könsskillnader i kostvanorna är komplexa och det finns flera förklaringar på varför kvinnor och män äter olika och lägger vikt vid olika aspekter då de handlar mat 12 I länder i väst har de flesta stora valmöjligheter när det gäller mat och de kostval och preferenser som människor har är även förknippade med hur de signaler sin identitet till andra Detta gäller också för deras könsidentitet här kan man till exempel något stereotypt föreställa sig hur en riktig man beställer en stor biff medan en riktig kvinna väljer en sallad men det är också beroende av vilket livsskede man befinner sig i samt tillgång till ekonomiskt och kulturellt kapital När det gäller klass och köttkonsumtion tyder en norsk studie på att köttkonsumtion och klass har större betydelse när det gäller män Kvinnors köttkonsumtion påverkades inte av skillnader i socioekonomisk status medan högutbildade män åt något mindre kött än lägre utbildade män 13 Grunden till många matvanor läggs redan i tidig barndom och ofta är individen inte medveten om sina konsumtionsvanor medan andra kostval och preferenser är resultatet av mer medvetna beslut Kostval kan alltså fungera

    Original URL path: http://www.equalclimate.org/?module=Articles&action=Article.publicOpen&id=316 (2016-02-09)
    Open archived version from archive

  • NIKK
    mäns konsumtionsvanor samtidigt som de intervjuade kunde uppleva att det fanns stora skillnader 9 Barn blir konsumenter allt tidigare Konsumtionen gäller inte bara vuxna En norsk undersökning pekar mot att även barn blir konsumenter tidigare än förr och att konsumtionsmönstren reproduceras Mätt i pengar konsumerar pojkar mer än flickor och även bland barn finns det skillnader i vad som konsumeras Flickor konsumerar mest när det gäller kläder och smink medan pojkarna konsumerar mer på alla andra områden exempelvis datorer teknik och sport 10 En dansk undersökning med fokus på 10 12 åringar visar på liknande resultat Enligt den danska undersökningen är pojkar mer kritiska till reklam och konsumtion än flickor 11 Hållbar konsumtion Sedan Brundtlandrapporten 1987 och Rio Earth Summit 1992 har hållbar konsumtion fått allt större uppmärksamhet i internationell politik 12 På Oslo Sympososium on Sustainable Consumption definierades hållbar produktion och konsumtion som Användningen av varor och tjänster som fyller de grundläggande behoven och ger bättre livskvalitet samtidigt som de minimerar resursanvändningen giftiga material och avfall och föroreningar i ett livscykelperspektiv så att man inte äventyrar kommande generationers behov 13 egen översättning Sedan dess har det varit större fokus på produktion och konsumtion men det finns ingen systematisk information om kopplingen mellan kön hållbar konsumtion och klimat 14 Undersökningar tyder på att kön har betydelse för hållbar konsumtion såtillvida att kvinnor är mer benägna att köpa ekologisk mat de återvinner i högre grad än män och bryr sig mer om effektiv energianvändning än män 15 Kvinnor väger också oftare in etiska aspekter som barnarbete och rättvisemärkning då de gör sina val Det här gäller också i Norden som överlag rankar högre än de flesta länder i Västeuropa då det gäller etiska val 16 Statistik från Sverige indikerar att även kvinnor som hör till de fattigaste i samhället ensamstående mammor hör till dem som köper ekologiskt odlat 17 Då det gäller konsumtion och kön är det ändå viktigt att hålla i minnet att kvinnor och män inte är homogena grupper Konsumtion skapas i samspelet mellan kön och andra faktorer som attityder och livsstil Att inse sambanden är viktigt för att undvika att tillskriva kvinnor vissa mönster och män andra och därmed förstärka könsstereotyper 20 Systemförändring degrowth och utsläppskvoter Kritiker hävdar att hållbar konsumtion inte är tillräckligt för att bemöta med klimatförändringen Ett alternativ som fått allt större uppmärksamhet är degrowth nerväxt en motreaktion till det tillväxtbaserade ekonomiska systemet 18 Ett annat alternativ som förts fram är individuella utsläppsrätter Genom att ge var och en individuella kvoter för koldioxidutsläpp kunde de totala utsläppen begränsas Idén är att de som vill överstiga sin kvot för utsläpp får köpa av andra som inte använder hela sin kvot 19 Illustrationsfoto Colourbox 1 EEA 2005 2 WWF 2004 10 3 Oldrup Breengaard 2009 22 Johnsson Latham 2007 34 4 Oldrup Breengaard 2009 22 5 Jensen Holm 1998 Grover et al 1999 Warde 1997 6 OECD 2008a 65 Oldrup Breengaard 2009 Schultz Stiess 2009 23 27 7 Johnson Latham 2006 3 Westlund 2009 16 8 Westlund

    Original URL path: http://www.equalclimate.org/?module=Articles&action=Article.publicOpen&id=281 (2016-02-09)
    Open archived version from archive

  • Lästips - NIKK
    produktion och användning Swedish Defence Research Agency FOI R 2513 Stockholm OECD 2008 Gender and Sustainable Development Maximising the economic social and environmental role of women www oecd org dataoecd 58 1 40881538 pdf Räty R Carlsson Kanyama A 2010 Energy consumption by gender in some European countries Energy Policy 38 2010 646 649 Schultz I Stiess I 2009 Gender aspects of sustainable consumption strategies and instruments Eupopp Policies to

    Original URL path: http://www.equalclimate.org/se/energi/lastips/ (2016-02-09)
    Open archived version from archive

  • Praktiska exempel - NIKK
    på sin energiförbrukning Vollsmose förbrukar mer energi än andra stadsdelar i Odense I Vollsmose bor det mycket invandrarfamiljer Många kommer från länder där man inte behöver värma upp bostaden för många månader i året eller där man inte har rinnande varmt vatten i hemmet Fadumo Ibrahim kom till Danmark för 19 år sedan som flykting från Somalia Enligt Ibrahim kommer många av Vollmoses invandrarfamiljer från samhällen där det handlar om vardagen och om att överleva Då har man nödvändigtvis inte samma kunskap om klimatfrågor eller energiförbrukning Miljöambassadörerna genomgår en kurs i hur man kan göra hushåll grönare och billigare genom praktiska val De får också utbildning i att sprida sin kunskap till andra familjer inom bostadsområdet Miljöambassadörerna har hjälpt många familjer minska på sina räkningar genom att ge alldagliga tips som att stänga vattenkranen i badrummet när man borstar tänderna eller stänga av standby knappen från TVn Projektet har varit framgångsrikt Många familjer som tidigare hade skyhöga räkningar på grund av sin energiförbrukning har gjort små förändringar i sina liv sparat energi och därmed också plånboken Majoriteten av ambassadörerna är kvinnor Ursprungligen strävade man dock till att attrahera både män och kvinnor men endast kvinnor dök upp som frivilliga Risken fanns att projektet skulle leda till ett växande fokus på kvinnors roll och ansvar i hemmet och hushållet fast män också måste lära sig om energibesparing Men enligt projektledare Mette Leisner har projektet istället haft en stor betydelse för kvinnor i Vollsmose De har fått nya roller både inom samhället och familjen Enligt Fadumo Ibrahim som ansvarar för den dagliga administrationen av projektet mådde många kvinnor i Vollsmose inte bra då projektet påbörjades för fem år sen De led av ständiga sociala nederlag Många saknade utbildning och jobb Samtidigt var de ensamma och arbetade hårt hemma men deras män uppskattade

    Original URL path: http://www.equalclimate.org/se/energi/praktiska_exempel/ (2016-02-09)
    Open archived version from archive

  • Spännande siffror - NIKK
    skillnaden i absolut energianvändning störst då det gällde kategorin transport Där var skillnaden 23 000 till 32 000 MJ Orsaken till könsskillnaderna beror till stora delar på att en genomsnittlig singelman använder mer pengar på fordon och bränsle än en genomsnittlig singelkvinna I Norge var skillnaden mellan kvinnor och män betydligt mindre där använde singelmän 6 procent mer energi än kvinnor 6 Det kan förklaras med att energikonsumtionen hänger ihop med inkomst Att det inte finns någon statistiskt signifikant skillnad mellan hur män och kvinnor i Norge konsumerar är ett typexempel på det här enligt Carlsson Kanyama som var med och gjorde studien 7 Också i Sverige korrelerar inkomst väl med energianvändning Den rikaste femtedelen av männen som tjänar fyra gånger så mycket som den lägsta inkomstgruppen av män har dubbelt så stor energikonsumtion Mönstret är det samma då det gäller kvinnor 8 Attityder till att spara energi Hushållen står för 26 procent av den totala energianvändningen enligt siffror från 2001 och av energin som används i hushållen står uppvärmningen för 70 procent i EU 9 Studier visar att kvinnor använder mer energi i hemmen 10 Enligt en svensk studie duschar kvinnor till exempel mer än män 41 procent av kvinnorna duschade varje dag medan motsvarande siffra för män var 28 procent Kvinnor duschade dessutom längre än män och förbrukar därmed mer energi 11 En svensk undersökning om vad kvinnor och män kunde tänka sig att göra för att minska utsläpp av koldioxid visade att kvinnor genomgående var mer villiga att ändra sina vanor 67 procent av kvinnorna kunde tänka sig att köra mindre bil medan siffran för män var 46 procent Att äta mindre kött var något som 49 procent av kvinnorna och 23 procent av männen kunde tänka sig att göra 81 procent av kvinnorna var villiga att sänka elförbrukningen hemma medan motsvarande siffra för männen var 74 procent Att sänka temperaturen inne ställde sig 66 procent av kvinnorna positivt till medan siffran för män var 57 procent Av kvinnorna var 73 procent villiga att tvätta i 40 grader i stället för i 60 grader medan siffran bland männen var 63 procent 12 Mest män beslutar om energi Då det gäller beslutsfattandet relaterat till klimatpolicy finns överlag en ovanligt stark dominans av män Det här gäller även energisektorn och inte minst petroleumsektorn 13 Då det gäller vem som sitter i energiföretagens styrelser visar en undersökning från Sverige på att styrelser till 72 procent bestod av män Däremot fanns det stora skillnader mellan olika energiföretag 52 energiföretag hade bara män i sina styrelser medan andelen kvinnor hos 11 företag var mer än 40 procent Här verkar företagets storlek vara en förklaring till varför vissa företagsstyrelser har en jämnare könsfördelning 14 Undersökningen visar att män är kraftigt överrepresenterade i svenska börsbolags styrelser En orsak till den ojämna könsfördelningen som lyftes fram av företag var kvinnors brist på kompetens Det leder till frågor kring hur företag med en stor andel kvinnor i styrelsen löst problemet Mer omfattande analyser behövs på det

    Original URL path: http://www.equalclimate.org/se/energi/spannande_siffror/ (2016-02-09)
    Open archived version from archive

  • Förkortningar och definitioner - NIKK
    för att analysera utvecklings och miljöpolitikens inverkan på kvinnor Läs mera om område K här Berlin mandatet påbörjade förhandlingarna som ledde till godkännandet av Kyoto protokollet Godkändes under COP 1 1995 Cancun Adaptation Framework CAF godkändes i Cancun Mexico under COP16 Signatörerna bekräftade att anpassning måste behandlas med samma prioritet som lindringsåtgärder Målet är att utveckla anpassningsåtgärderna och internationellt samarbete Förbättrad handlingsförmåga skall leda till att minska utvecklingsländers sårbarhet och bygga deras motståndsförmåga att klara av klimatförändringens effekter Läs mera om Cancun här Carbon market Ett handelssystem genom vilket länder kan köpa eller sälja utsläppsrätter Conference of the Parties COP Klimatkonventionens högsta organ Träffas en gång i året för att granska konventionens framskridande Läs mera om olika jämställdhetsevenemang under COP här EIGE Europeiska Unionens institut för jämställdhet mellan könen Läs mera här Hållbar utveckling Termen populariserades 1987 då Förenta Nationernas kommission för miljöns utveckling publicerade rapporten Vår Gemensamma Framtid Rapporten kallas ofta för Brundtland rapporten efter Norges dåvarande premiärminister Gro Harlem Brundtland som var kommissionens ordförande Rapporten beskriver hållbar utveckling som utveckling som uppfyller dagens behov utan att kompromissa förmågan av kommande generationer att uppfylla deras behov Hållbar utveckling innefattar tre dimensioner den ekonomiska den miljömässiga och den sociala Jämställdhet är en del av den sociala dimensionen Hållbar utveckling är en del av de nordiska regeringarnas politik Johannesburg toppmötet arrangerades i Johannesburg Syd Afrika sommaren 2002 Toppmötet fokuserade på hållbar utveckling samt på att skapa samarbetsorgan för att implementera Agenda 21 Jämställdhet handlar uteslutande om kön om relationen mellan kvinnor och män till skillnad från jämlikhet Jämlikhet är ett bredare begrepp som även behandlar andra diskrimineringsgrunder Att kvinnor och män skall ha samma möjligheter rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden innebär att kön inte skall spela någon roll Klimatförändring långvarig ändring i den statistiska distributionen av väderleksmodeller över en lång tidsperiod som varierar från årtionden till miljontal år Klimatförändring kan betyda en ändring i väderfenomens medelvärde till exempel mindre eller mera hårda stormar och förändringen kan påverka endast en specifik region eller hela världen Klimatkonventionen UNFCCC United Nations Framework Convention on Climate Change Den internationella miljökonventionen godkändes i Rio de Janeiro 1992 av de flesta länder och trädde i kraft 1994 Dess syfte är att fördröja jordens uppvärmning och dess effekter Den ursprungliga konventionen innehöll inte obligatoriska gränser för växthusgasemissioner på nationell nivå och inga uttryck för verkställande och anses därför ej vara bindande Konventionen inkluderade istället möjligheten för uppdateringar eller protokoll som skulle skapa bindande gränser för emissioner Det huvudsakliga protokollet är Kyoto protokollet som ett antal länder godkänt Protokollet är mera bindande och anses vara starkare än konventionen Konventionens sekretariat stöder alla institutioner som är involverade i klimatförändringsprocessen Läs mera här Konferensen om miljö och utveckling Rio Earth Summit UNCED United Nations Conference on Environment and Development Förenta Nationernas konferens arrangerades i Rio de Janeiro Brasilien i juni 1992 Under konferensen godkände över 178 stater Agenda 21 Rio deklarationen om miljön och utveckling samt principer för skogarnas hållbara förvaltande Konventionen för biologisk diversitet CBD Convention on Biological

    Original URL path: http://www.equalclimate.org/?module=Articles&action=Article.publicOpen&id=385 (2016-02-09)
    Open archived version from archive



  •