archive-org.com » ORG » E » EQUALCLIMATE.ORG

Total: 316

Choose link from "Titles, links and description words view":

Or switch to "Titles and links view".
  • Kommunala initiativ - NIKK
    energi än andra stadsdelar i Odense I Vollsmose bor det mycket invandrarfamiljer Många kommer från länder där man inte behöver värma upp bostaden för många månader i året eller där man inte har rinnande varmt vatten i hemmet Fadumo Ibrahim kom till Danmark för 19 år sedan som flykting från Somalia Enligt Ibrahim kommer många av Vollmoses invandrarfamiljer från samhällen där det handlar om vardagen och om att överleva Då har man nödvändigtvis inte samma kunskap om klimatfrågor eller energiförbrukning Miljöambassadörerna genomgår en kurs i hur man kan göra hushåll grönare och billigare genom praktiska val De får också utbildning i att sprida sin kunskap till andra familjer inom bostadsområdet Miljöambassadörerna har hjälpt många familjer minska på sina räkningar genom att ge alldagliga tips som att stänga vattenkranen i badrummet när man borstar tänderna eller stänga av standby knappen från TVn Projektet har varit framgångsrikt Många familjer som tidigare hade skyhöga räkningar på grund av sin energiförbrukning har gjort små förändringar i sina liv sparat energi och därmed också plånboken Majoriteten av ambassadörerna är kvinnor Ursprungligen strävade man dock till att attrahera både män och kvinnor men endast kvinnor dök upp som frivilliga Risken fanns att projektet skulle leda till ett växande fokus på kvinnors roll och ansvar i hemmet och hushållet fast män också måste lära sig om energibesparing Men enligt projektledare Mette Leisner har projektet istället haft en stor betydelse för kvinnor i Vollsmose De har fått nya roller både inom samhället och familjen Enligt Fadumo Ibrahim som ansvarar för den dagliga administrationen av projektet mådde många kvinnor i Vollsmose inte bra då projektet påbörjades för fem år sen De led av ständiga sociala nederlag Många saknade utbildning och jobb Samtidigt var de ensamma och arbetade hårt hemma men deras män uppskattade dem inte alltid Nu räddar kvinnorna

    Original URL path: http://www.equalclimate.org/se/vem_gor_vad+/danmark/kommunala_initiativ/ (2016-02-09)
    Open archived version from archive


  • Finlands president Tarja Halonen: Jämställdhetsaspekten skall beaktas i alla frågor gällande klimatförändringen. - NIKK
    människor är 70 procent kvinnor I utvecklingsländerna har kvinnorna ofta huvudansvaret för jordbruket produktionen av mat att skaffa vatten och hushållens energi När nederbörden minskar och jordmånen försämras blir skördarna mindre och kvaliteten sämre Det finns mindre mat och vattnet måste hämtas från platser som ligger längre bort Allt detta ökar också kvinnors arbete och försvårar deras levnadsförhållanden Kvinnor som ofta är ansvariga för hemmets dagliga val är i en nyckelposition när det gäller utvecklingen av en grön ekonomi De är starka aktörer vars kunskaper färdigheter och nya idéer främjar arbetet med att motverka en klimatförändring Jämställdhetsaspekten skall beaktas i alla frågor gällande klimatförändringen Kvinnornas deltagande är inte enbart en människorättsfråga utan kvinnors och mäns engagemang gynnar hela familjer och samhällen samt skapar effektivare lösningar som betjänar en större del av befolkningen Som ordförande för den av FN s generalsekreterare Ban Ki moonin tillsatta panelen för hållbar utveckling har jag tillsammans med Syd Afrikas president Jacob Zuma betonat vikten av en hållbar ekonomisk tillväxt som minskar fattigdomen och ökar jämställdheten Panelen har bland annat arbetat för att främja god administration och öka kvinnors makt Vår slutrapport överlämnas till FN s generalsekreterare Ban Ki moon vid årsskiftet 2012 Hälften av panelens

    Original URL path: http://www.equalclimate.org/se/vem_gor_vad+/finland/Kolumn+av+Finlands+president+Tarja+Halonen.9UFRrYWi.ips (2016-02-09)
    Open archived version from archive

  • Halonen: Könsaspekten kan inte ignoreras i klimatdebatten - NIKK
    som hushållen konsumerar Kvinnorna är de som får vardagen att gå runt och därför är de vana att göra kreativa beslut speciellt då resurserna är små Kvinnors kunskap skall användas på alla nivåer i hemmen på arbetsplatser i kommuner i den nationella politiken och i det internationella samarbetet Finlands utvecklingspolitik inriktar sig på att främja jämställdhet mellan könen och att öka kvinnors möjligheter Finland har krävt att könsperspektivet integreras som en del i det internationella klimatavtalet Vi har även betalat resor för att kvinnor från utvecklingsländerna kan deltaga i möten om klimat För detta har vi erhållit mycket positiv respons Medborgarorganisationerna gav Finland det första Gender Championship priset på klimatmötet i Köpenhamn berättar en synbart nöjd Paula Lehtomäki Under ledning av miljöminister Lehtomäki arrangerades i Poznan i december 2008 ett side event med titeln klimatförändring och kvinnors insats I evenemanget deltog närmare hundra deltagare av vilka majoriteten var män Lehtomäki anser det viktigt att könsperspektivet tas upp av både män och kvinnor Diskussionerna hittills har enbart hållits uppe av vissa länder och kvinnor Kvinnors samarbete behövs Därför har de kvinnliga miljöministrarna grundat ett nätverk som möts i samband med klimatmöten Enligt Lehtomäki befinner sig vardagen alltför långt från förhandlingsborden Vi som befinner oss mitt i välfärden kommer inte alltid ihåg att en stor del av människorna är helt utan elekricitet och ljus Genom att utveckla nya lösningar kan vi på samma gång förbättra kvinnors ställning och bekämpa klimatförändringen Att använda soleneregi till matlagning uppvärmning och belysning är en stor lättnad för miljontals av kvinnor Soldrivna lampor gör livet annorlunda där mörkret faller redan under början av kvällen Säkerheten förbättras och barnen kan läsa sina läxor även under andra tider än under dagtid Jag är bekymrad för att klimatpolitiken överskuggas av EU s ekonomiska problem Klimatproblemen har inte försvunnit någonstans suckar

    Original URL path: http://www.equalclimate.org/se/vem_gor_vad+/finland/Finlands+f.d.+milj%C3%B6minister+Paula+Lehtom%C3%A4ki%3A+Kvinnorna+%C3%A4r+en+del+av+l%C3%B6sningen.9UFRrK2X.ips (2016-02-09)
    Open archived version from archive

  • Statliga satsningar - NIKK
    internationellt samarbete för att lösa globala miljöutmaningar Inom det internationella samarbetet på FN nivå strävar man efter att uppnå ett bindande och effektivt globalt klimatavtal genom vilket klimatuppvärmningen kan begränsas till två grader Finland stöder EU s gemensamma mål för utsläppsminskning som en del av det övergripande internationella klimatavtalet Nationellt arbete för att stävja klimatförändringen I Finland utförs nationellt många olika åtgärder i syfte att stävja klimatförändringen Finlands miljöpolitik har gett många goda resultat Miljöproblemen är dock ofta globala allt svårare och kräver nya lösningar Betydelsen av en mångfaldig kunskap baserad på forskning har blivit allt viktigare i utformningen av miljöpolitiken och beslutsfattandet ska i allt högre grad basera sig på forskningsbaserad kunskap Beslut som påverkar miljön görs till stor del annanstans än inom miljöministeriets administrativa områden Miljöproblemens lösningar och forskning förutsätter alltså ett brett nationellt och internationellt samarbete Klimat och energistrategi Regeringens klimat och energistrategi på lång sikt förelades riksdagen i form av en redogörelse i november 2008 I strategin behandlas ganska ingående olika klimat och energipolitiska åtgärder fram till år 2020 och genom hänsyftningar ända till år 2050 Statsrådet har gett sina föregående redogörelser till riksdagen år 2001 och år 2005 I själva strategin beskrivs förändringar som skett i den internationella omvärlden och presenteras statsrådets riktlinjer för energi och klimatpolitiken under de kommande åren och det läggs fram förslag till centrala åtgärder genom vilka EU s mål om att främja förnybar energi effektivisera energianvändningen och minska växthusgasutsläppen kan nås Mot ett utsläppssnålt Finland Statsrådets framtidsredogörelse om klimat och energipolitiken Torsdagen den 15 oktober 2009 godkände statsrådet framtidsredogörelsen om klimat och energipolitik som ska visa vägen mot ett utsläppssnålt Finland år 2050 Redogörelsen ställer som mål att Finland som en del av det internationella samarbetet fram till år 2050 ska minska sina klimatutsläpp med minst 80 procent jämfört med 1990 års nivå Riktlinjerna i redogörelsen ger statsrådet underlag för arbetet under de kommande regeringsperioderna Byggandet av ett utsläppssnålt samhälle förutsätter kraftiga och snabba åtgärder på alla nivåer och sektorer i samhället Det krävs att kommunerna företagen organisationerna och de enskilda medborgarna alla deltar i det gemensamma arbetet för klimatet Verkställandet av framtidsredogörelsen följs upp som en del av genomförandet av den nationella klimat och energipolitiken För naturen För människans bästa strategin För naturen För människans bästa strategins beredning baserar sig på regeringsprogrammet för statsminister Jyrki Katainens regering I enlighet med detta granskas den nu gällande nationella strategin om naturens mångfald så att den motsvarar de nya intenationella målsättninarna Miljöministeriet tillsatte i april 2007 en arbetsgrupp för att följa upp handlingsplanen Arbetsgruppens verksamhetsperiod gäller till slutet av år 2016 Klimatpanel som stöd för det politiska beslutsfattandet Finland kommer att utse en nationell klimatpanel som ska hämta vetenskapen närmare politiken Panelen ska samla in kunskap om klimatförändring som ska fungera som bakgrundsmaterial för den politiska beredningen Den ska inte utföra egen forskning Panelen har till uppgift att följa upp genomförandet av den klimat och energipolitiska strategin och utvärdera aktiviteternas effektivitet Den bereder för regeringen de vägledande utsläppsbudgeterna följer upp deras genomförande

    Original URL path: http://www.equalclimate.org/se/vem_gor_vad+/finland/statliga_satsningar/ (2016-02-09)
    Open archived version from archive

  • Statliga satsningar - NIKK
    kön och klimat i förhandlingarna inför FN s nya klimatkonvention Islands miljöminister mottog ett pris för regeringens insats på COP15 i Köpenhamn 2009 I regeringens nya handlingsplan för jämställdhet mellan könen för 2011 2015 finns ett projekt om kön och klimat som innehåller planer om att göra den isländska befolkningen mera medveten om den enskilde personens ansvar i att motverka klimatförändringens effekter bl a genom att använda könsglasögon i det

    Original URL path: http://www.equalclimate.org/se/vem_gor_vad+/island/statliga_satsningar/ (2016-02-09)
    Open archived version from archive

  • Länkar till mera information om kön och klimatförändring - NIKK
    Kön och katastrofalliansen Information om globala klimatförhandlingar Klimatkonventionen UNFCCC Kyoto protokollet Agenda 21 Rio d eklarationen Konventionen för biologisk diversitet Cancun Adaptation Framework CAF Beijing deklarationens område K kvinnor och miljö Nationell information om klimatförändring och kön Danmark Jämställdhets ministeriet Miljö ministeriet Danmarks klimatanpassningsportal Finland Social och hälsovårdsministeriet Jämställdhetsenheten Utrikesministeriets sida om klimatförändring och kön Klimatguiden till slutet av år 2011 endast på finska innehåller information om kön och klimatet Färöarna Ministeriet för interna ärenden Miljöinstitutet under ministeriet för interna ärenden Fiskeri ministeriet Grönland Ministeriet för familj kultur kyrkoärenden och jämställdhet Ministeriet för interna ärenden miljön och naturen Amerikanskt projekt som samlar information om det grönländska klimatet Greenland Climate Network Island Ministeriet för välfärd ansvarar för jämställdhet Miljö ministeriet Norge Barn jämställdhets och inkluderingsdepartementet Miljö departementet Norges klimatanpassningsportal Naturindeks for Norge Klimaløftet innehåller information om klimatet Norska Polarinstitutet Direktoratet för naturförvaltning Sverige Utbildningsdepartementet jämställdhetsärenden är placerade under detta departement Miljö departementet Sveriges klimatanpassningsportal En studie om jämställdhet som förutsättning för hållbar utveckling Rapport till Miljövårdsberedningen 2007 Åland Agenda 21 Ålänningarnas kultur och fritidsvanor Nordens ursprungsbefolkningar Dálki handlar om samiskt samhällsliv och klimatförändringen Samiskt Informationscentrum producerat av Sveriges Sameting Renportalen Ealát berör renskötarnas sårbarhet Niejda Chicks in Sámpi är ett mentorpogram

    Original URL path: http://www.equalclimate.org/?module=Articles&action=Article.publicOpen&id=464 (2016-02-09)
    Open archived version from archive

  • Statliga satsningar - NIKK
    och tar utgångspunkt i den norska regeringens politik De skall vara målbara och peka på vilka resultat som ska uppnås på nationell nivå En indikator är Naturindeks for Norge Norge arbetar för ett globalt ambitiöst och bindande avtal som ska minska den globala medeltemperaturen med två grader i förhållande till den förindustriella tiden Norge går in för att de globala utsläppen ska kulminera senast år 2015 och reduceras med 50 85 procent innan år 2050 i förhållande till år 2000 i enlighet med FN s klimatpanel Det behövs en välfungerande global koldioxidmarknad för att täcka de investeringsbehov som uppstår vid en omläggning till ett mer klimatvänligt samhälle CO2 avgiften och kvotsystemet är bland de mest centrala verktyg i den norska klimatpolitiken Dessa prisätter utsläpp och gör det dyrare att vara klimatfientlig än klimatvänlig Omkring hälften av norska utsläpp kommer att omfattas av kvotsystemet från år 2013 Den norska regeringen har lagt om eneregiavgiften för fordon så att de mest klimatvänliga bilarna har blivit billigare Regeringen kommer också att minska trafikökningen satsa mer på kollektivtrafiken på bränslesnåla bilar och på alternativa motorteknologier Minst 3 5 volymprocent av den årliga omsättningen av bränsle för vägtrafiken skall bestå av biobränsle Samtidigt ska förhållanden för att cykla och gå förbättras Andra verktyg som den norska regeringen har tagit beslut om Startat att bygga testcenter för avskiljning och lagring av koldioxid i Mongstad Ingått avtal med industrin om minskning av utsläpp Ökat medel till klimatforskning och forskning om förnyelsebar energi Fastsatt statliga riktlinjer för kommunal klimat och energiplanering och samordnad markanvändning och transportplanering Klimatpasning Norge är en portal som har byggts upp för att på ett och samma ställe samla ny och aktuell kunskap om klimatanpassning som under de senaste åren har producerats inom forskning statlig förvaltning och i norska kommuner Klimaløftet är den norska regeringens satsning på klimatinformation till befolkningen om bl a nationella klimataktiviteter och råd om hur enskilda individer kan bidra genom en mer klimatvänlig livsstil En offentlig utredning om samhällets sårbarhet och behov av anpassning till konsekvenserna av klimatförändring sammanfattar att Norge har en god utgångspunkt för detta arbete Utredningen betonar att förutsättningarna för att Norge ska stå sig starkt i framtiden är att arbetet med anpassningen startar nu Utredningen kommer att följas upp år 2012 med en ny redogörelse från den norska regeringen till stortinget stortingsmelding om norsk klimapolitik Läs mer Tilpassing til eit klima i endring Samfunnet si sårbarheit og behov for tilpassing til konsekvensar av klimaendringane NOU 2010 10 Norska regeringens klimat och skogprojekt Den norska regeringens klimat och skogprojekt presenterades av statsminister Jens Stoltenberg under COP 13 på Bali år 2007 Norge satsar 3 miljarder NOK årligen på en insats mot avskogning och skogsförstörelse i utvecklingsländerna för att på ett väsentligt sätt bidra till kampen mot global uppvärmning För den norska utrikes och utvecklingspolitiken är det överordnade målet att bidra till en hållbar utveckling och bekämpning av fattigdom I arbetet för att uppnå de olika måIen är en av målsättningarna att klimatpolitiken och utvecklingspolitiken ska stöda varandra

    Original URL path: http://www.equalclimate.org/se/vem_gor_vad+/norge/statliga_satsningar/ (2016-02-09)
    Open archived version from archive

  • Kommunala initiativ - NIKK
    arbeten I dag har KS på agendan att fler kommunanställda ska få möjlighet att arbeta heltid vilket direkt påverkar kvinnor eftersom det är de som främst arbetar deltid En heltidsanställning ger inte bara bättre ekonomiska förutsättningar minst lika viktig är den trygghet som följer med bättre arbetsvilkor större möjligheter att påverka sin arbetssituation och en högre pension Många kvinnor arbetar dubbelt och för en ensamstående mamma är det ofta svårt att få ihop hemmet med arbetet Nationella satsningar på att skapa fler heltidsanställningar innebar att kommunerna fick 75 miljoner norska kronor för att skapa bättre arbetsformer Samtidigt arbetar KS med att fler kvinnor ska söka sig till och stanna kvar i de kommunala arbetena Och en jämlik arbetsgivare är en attraktiv sådan så följer de kommunala arbetsplatserna de regler om jämlikhet som finns Inte helt har det visat sig Orättvis lönesättning och mindre förhandlingskraft drabbar fortfarande många kvinnor och förändringsarbetet går för långsamt KS har därför gått in i sin samordnande roll och erbjuder som i projektet Livskraftiga kommuner stöd och verktyg för att skapa lokala jämställdhetsplaner vad saknas och vad kan göras bättre Alla kommuner måste sedan rapportera sina åtgärder en viktig faktor för utan uppföljning kan det vara svårt att forsätta i rätt riktning KS har som samlande kraft en enorm roll för hur Norge ser ut och med makt följer ansvar Därför fortsatter KS arbete med att prioritera rätt Utmaningarna inom klimat och jämställdhetsarbetet fortsätter och det måste arbetet för skapa livskraftig framtid också göra Norge må skilja sig lite från oss andra i Norden men vi har mycket att lära av landets vision och mod att närma sig ofta nedprioriterade frågor och att genom samarbete nå lokala förändringar Läs mer http www ks no Norska kommuner tar cykelvägen till miljöförbättringar Två norska kommuner som satsar på miljövänliga transporter är Nedre Eiker och Lier Nedre Eiker vill minska biltrafiken Nedre Eiker i Norges inland kan nog anses vara en ganska typisk och lite anonym ort Men deras kommunala miljömotto är allt annat än lågmält eller vad sägs om Miljö framför allt Här har man verkligen sett betydelsen av att integrera miljötänket i det vardagliga beteendet hos invånaren Och som det står i deras kommunala strategi så ska miljöskydd vara en grundpelare i kommunens verksamhet Tidigt hade man en hög ambitionsnivå för att kraftigt minska biltrafiken i kommunen vägtrafiken stod för så mycket som 59 av utsläppen Och i Nedre Eiker är det inte bara bussarna som ska få plats på bilens gamla revir utan man vill även bygga ut och effektivisera de sammanlänkande gång och cykelstråken Därigenom kan man dels öka invånarens rörelsefrihet och dels än mer fasa ut den fossila transportmedelsgrupp som ju även bussar ingår i Att cykeln ur ett ekonomiskt perspektiv är ett enormt mycket mer tillgängligt fordon jämfört med bilen bidrar även till att göra tillgången till kommunen mer jämlik Det ska ju helst vara både enkelt och billigt att ta sig runt i sin kommun eller hur Det gröna Lier städar framför

    Original URL path: http://www.equalclimate.org/se/vem_gor_vad+/norge/kommunala_initiativ/ (2016-02-09)
    Open archived version from archive



  •