archive-org.com » ORG » H » HEMSLOJD.ORG

Total: 278

Choose link from "Titles, links and description words view":

Or switch to "Titles and links view".
  • ledare
    inte Utställningen pågår mellan den 20 mars och den 3 maj och under samma period händer massor Next Level Workshops anordnas på påsklovet för alla mellan 10 och 25 år På Next Level Craft Fair kan ni kan träffa kreativa slöjdare och konsthantverkare Next Level Fridays för alla kids mellan 13 25 år med performances inom mode dans musik och kärlek sker under fyra fredagskvällar Slöjdare från föreningslivet visar upp sina slöjdkunskaper under flera helger kom och prova på Vi kommer även att bjuda in skolklasser med sina lärare att se utställningen I höst fortsätter sedan arbetet för unga med ett kök utrustat med ingredienser och redskap för att skapa och uttrycka sig ett Craft Kitchen Mer om vad som händer i vår hittar ni i kalendariet vårlika hälsningar Ingela och Susann Kontakt Ingela Fredell 063 14 67 08 Susann Myrenhammar 063 14 67 07 Hemsida www jamtland hemslojd org I slöjdbladet skriver vi om våra projekt kurser utställningar och andra samarbeten med kollegor föreningar slöjdare och internationella kontakter Dessutom uppdaterar vi ju denna sida det får plats mycket mer information här än i slöjdbladet så här får ni mer till livs om vad vi arbetar med Vi finns också

    Original URL path: http://jamtland.hemslojd.org/infookontakt/ledare?tmpl=component&print=1&layout=default&page= (2016-02-13)
    Open archived version from archive

  • kontaktuppgifter
    Ingela Fredell Mjukslöjd Mobil 070 644 67 36 E post ingela fredell AT regionjh se Susann Myrenhammar Hårdslöjd Mobil 070 664 67 37 E post susann myrenhammar AT regionjh se

    Original URL path: http://jamtland.hemslojd.org/infookontakt/kontaktuppgifter?tmpl=component&print=1&layout=default&page= (2016-02-13)
    Open archived version from archive

  • Press
    Pressbilder och information

    Original URL path: http://jamtland.hemslojd.org/infookontakt/press?tmpl=component&print=1&layout=default&page= (2016-02-13)
    Open archived version from archive

  • NLC
    Widegren broderi Ove Hedenström luffarslöjd Lena Persson stickning Gunilla Classon stickning Hanna Isaksson vävning Tor Söderin tovning Ann Christin Andersson broderi Örjan Falk trä Göran Engelin trä Gunnar Stenmark härjedalspipa Vill din grupp ha visning i utställningen kan du höra av dig till oss Ingela Fredell 063 14 67 08 Den här e postadressen skyddas mot spambots Du måste tillåta JavaScript för att se den Susann Myrenhammar 063 14 67 07 Den här e postadressen skyddas mot spambots Du måste tillåta JavaScript för att se den Läs mer om utställningen på Next Level Craft Voguing är en modern dansstil och subkultur som växte fram inom New Yorks gay scen på 80 talet Voguing kännetecknas av perfekta stiliserade hand och armrörelser akrobatiska poser och flamboyant mode BESÖKSADRESS OCH ÖPPETTIDER Besöksadress Exercishallen Norr Infanterigatan 30 Östersund Öppettider Tisdag Söndag 12 17 Stängt måndagar och påskhelgen 2 4 6 4 FÖR BARN OCH UNGDOMAR Next Level Workshops 7 12 april Under påsklovet kan barn och unga komma till Next Level Workshops för att skapa och jobba med keramik läder tova silversmide luffarslöjd täljning m m Gör din egen frukostmugg eller en galge till garderoben Ett smycke i silver eller ett läderarmband Minst fem workshops är öppna varje dag för dig mellan 10 25 år INGEN AVGIFT Exercishallen Norr Kl 10 00 15 00 varje dag Next Level Fridays Under fyra fredagskvällar förvandlas Exercishallen Norr till ett kreativt Mekka en mötesplats där ungdomar och unga vuxna kan mötas och umgås Med livfull stämning blandas musik och uppträdanden med kreativt skapande Hit är alla välkomna för att inspireras av varandra och varandras drivkrafter Utforska material tekniker dansstilar design musik och slöjd i en kärleksfull miljö Exercishallen Norr 27 mars 17 april 24 april 1 maj CraftKitchen I höst skapas en mötesplats för unga människor som

    Original URL path: http://jamtland.hemslojd.org/verksamhet/kalendarium/40-nextlevelcraft/222-nlc?tmpl=component&print=1&page= (2016-02-13)
    Open archived version from archive

  • Museiekapsel
    Dräkt skiss Överdel skiss Kjolrandning tygprov Kjolväska skiss Överdel mönster Krage mönster Vävnota förkläde Kjolväska mönster

    Original URL path: http://jamtland.hemslojd.org/alanaes/museiekapsel?tmpl=component&print=1&layout=default&page= (2016-02-13)
    Open archived version from archive

  • Historik
    var tillsammans med lin och hampa stommen i materialförsörjningen Vadmalen var en betydelsefull vara till de grövre kläderna Den färgades även och användes till något finare kläder för både kvinnor och män Vadmalen användes även som handelsvara Men man vävde även finare tyger av ullgarn som man färgat Kalmink ett bredrandigt helylle glättat köpetyg i glada färger kopierade man hemma vid vävstolen Den hemvävda kalminken vävdes på linvarp och förekommer i några bevarade plagg bl a en bredrandig kjol från Offerdal Rött schagglivstycke från Alsen Burman Intill 1740 hade quinnkönet i Iemtland lif stycken af Schagg eller Sammet med galoner i Sömmarna 6 å 7 breda par Silfver Hakar framtill genom hvilka lifstycket snördes med granna band nedomkring var en vallk med hvilken Kjortelen hängde I NM s samlingar finns ett rött schagglivstycke från Alsen Upplysningar om plagget lyder Efter en gumma i Kjösta mormor åt nuvarande Kerstin Olsdotter i Vången Gåva genom kyrkoherde P Åström Alsen 1873 Burmans beskrivning av schagglivstycken stämmer inte överens med Alsenlivstycket men den är ett belägg för att dessa plagg har varit ganska vanligt förekommande Alsenlivstycket är ett ålderdomligt plagg Jag har på Landsarkivet i Östersund fått fram uppgifter om Kerstin Olsdotter hennes mor och mormor samt granskat deras bouppteckningar Dock utan att finna schagglivstycket Vad jag ville veta var vilka kläder som funnits samtidigt och hos samma familj där alsenlivet funnits Jag gick dock vidare i min forskning och fann i Kerstins mormors mors Anna Månsdotter i Östbacken bouppteckning 2 schubblivstycken Några data om de fyra generationerna Alsenkvinnor Anna Månsdotter Östbacken född år 1713 död år 1803 gift med bonden Olof Andersson barn 8 söner 2 döttrar En av sönerna hette Måns linodlaren som Burman talar om Anna Olofsdotter Kjösta född år 1750 död år 1796 gift med gästgivaren Erik Andersson barn 1 son 3 döttrar Annicka Ersdotter Vången född år1776 död år 1866 gift med bonden Olof Olofsson barn 1 dotter Kestin Kerstin Olofsdotter Vången född år 807 död år 1874 gift med bonden Nils Ersson barn 3 söner Erik olof och Carl 1803 den 12 april blef laga Bouppteckning förrättad efter afledna Enkan hustru Anna Månsdotter i Östbacken som den sistlidna Januari med döden afgått och efter sig sex stycken söner och 2ne döttrar egendomen upgafs af sonen nämdemannen Måns Olofsson i Östbacken och befants följande näml Kwinskläder 3 stycken svartmössor 16 En grön camlots Kjortel 2 16 En svart sametskrage 16 En blå do 2 16 2 svart 1 brun silkeshalsduk 3 En svart do 1 16 Et svart flor 24 En svart do 2 16 2 st bomullsplogg 32 2 st blå kjortlar 1 16 2 st nesduksplågg 24 En hvit do 12 2 st hvitplågg 1 2 st randiga do 2 1 st hvitt plågg do 8 4 st do 1 16 4 par handskar 24 Et silkesförkläde 2 En blå kappråk 1 32 2 st svarta förkleden 40 En blå kledeströja 1 16 Et cartun do 16 2 st svart do 1 16 2 st randiga förkleden 24 2 st grön en svart gl 32 2 st hvita förkleden 1 2 st blå hvalmars tröjor 32 3 par strumpor 24 En gl brun kledeströja 12 4 st särkar 2 16 2 st shubb lifstycken 40 2 st linlerfts öfver ban 32 År 1796 den 9 December förrättades Bouppteckningen hos Gästgifvaren Erik Andersson i Kjösta efter des afledna hustru Anna Olofsdotter medan hon den 23 förledne september genom döden afgått och efter sig lemnat fyra stycken barn En son och trenne döttrar Sonen Olof sjelf myndig och dottern Sara gift med Bonden Olof Mattson i Trång samt döttrarna Anna och catharina förhvilka härav förmyndare förordnades Egendomen upgafs av ErikAndersson som följer Gångkläder quhinns 2 st sammetsmössor med band 1 16 1 st cattun 1 16 Tre stycken med spetsar 1 16 1 st do 40 2 st plågg 1 2 st förkläden sf bomul 1 32 1 st dito med röränder 1 2 st förkläden 1 16 1 st plågg 1 1 st söndrigt 4 1 st hvitt silkesplågg 1 1 st muff 40 1 st rörandig halsduk 1 24 1 st kamlots tröja 1 8 En rörandig halsduk för 1 24 1 st svart klädeströja 32 1 st Bomulshalsduk 32 1 st dito brun 40 1 st dito 24 1 dito af prässe hvalmar 40 1 st dito 20 1 do af mörkblått camlott 32 1 st dito 16 1 st camlots lifstycke 20 1 st svart halsduk 1 16 1 st svart klädeströja 36 1 st silkes halsduk 1 1 st blåaktig klädeströja 2 1 st dito 32 1 st röblå kamlots kjortel 3 24 1 st bomulsplågg 24 1 st blå kjortel 3 24 5 st lärfts halsdukar 1 54 1 st grön hvattrad kjortel 1 24 1 st lärfts plågg 32 1 st svart kamlots kjortel 1 24 1 st lärftsförkläde 1 8 1 st prässehvalmars do 2 1 st svart do 1 8 1 st randig kjortel 1 1 st dito 32 9 st sarkar 4 24 2 par handskar 12 Kommentar till Anna Månsdotters och Anna Olofsdotters bouppteckningar Kjortlar och tröjor Burman Offerdal och Undersboer haft svart dräkt Jag utgår från att Alsenlivstycket tillhört Anna Månsdotter född år 1713 Buemans korta beskrivning av Offerdalsboernes dräkt stämmer I samtliga bouppteckningar som jag granskat förekommer svarta kjolar av fint köpetyg oftast kamlott och svarta tröjor av någon finare kvalitet än vadmal oftast kläde I många fall har man mer än en svart tröja och kjortel Hur man kombinerat de olika plaggen som finns i bouppteckningarna vet vi inte nu men man kan förmoda att endast vid större högtider bars de finaste kläderna de i bouppteckningarna dyraste Kyrkan var den naturliga samlingsplatsen där man fick motta förkunnelser av såväl andlig som profan karaktär Där utövades också kontrollen av klädseln som hade sina givna regler Att tröjor och kjortlar utgjort basplaggen i klädförrådet står helt klart I de flesta bouppteckningar finns 7 10 kjortlar och ungefär lika många tröjor Blå gröna bruna och randiga kjortlar i

    Original URL path: http://jamtland.hemslojd.org/alsen/historik?tmpl=component&print=1&layout=default&page= (2016-02-13)
    Open archived version from archive

  • Museikapsel
    Mansdräkt Alsen samt Broderi till kvinnlig överdel Mönster överdel samt akvarell Tygprover samt skisser Skisser och tygprov till livstycket Skiss till mösstycke och tygprover Skiss till väskans broderi

    Original URL path: http://jamtland.hemslojd.org/alsen/museikapsel?tmpl=component&print=1&layout=default&page= (2016-02-13)
    Open archived version from archive

  • Historik
    på raken i tre stycken Ett bakstycke sidstycken och ett kil format framstycke med knäppningen till vänster som överensstämmer med kjolöppningen Axelsömmen skall vara en bit ner på ryggen som det var brukligt på 1700 1800 talet Förklädet vävdes på 30 talet av gloriagarn för att det så mycket som möjligt skulle likna ett sidenförkläde Numera används bomullsgarn 30 2 i varpen och ett merceriserat bomullsgarn till inslag Munkabältesbården nertill är från en sidenschal som ägdes av Agda Jacobsson Näset Den är foto graferad av museet så bilden finns i deras bildarkiv Linning och knytband är av tyget med munkabältesbård även där Förklädet skall rynkas mot linningen eller också med små lagda veck Förklädesbandet knytes i vänster sida utan rosett Längden på förklädet bör vara ungefär 5 cm kortare än kjolen Överdelen På 1930 talet gjordes blusen med trumpetärm och för sin tid klassisk skärning med urtagen ärmringning och låg ärmkulle utan ärmkil och med broderad bård nertill se nedan om schaletten Några hade halsurring ningen fyrkantig och andra hade den rund samtliga sydda med infodring När 70 talsdräkterna började tillverkas blev vi rekommenderade av såväl Jämtslöjd som läns museet att göra ärmarna raka och med kil samt den broderade bården nedtill på ärmen Halsurringningen gör vi rund med ett sprund bak med smal rullfåll runt både ringning och sprund Sprundet knäpps med en tränsat hälla och tråd eller pärlemorknapp Den som inte vill ha den raka ärmen kan med fördel sy den s k allmänna blusen med kval i framkanten på ärmen och knytband Schalen skall i likhet med alla andra jämtlandsdräkter vara av siden Det var ofta en fästmansgåva eller i annat fall använde man den som fanns i hemmet På 1930 talet godkändes inte den bomullssjalett som är från 1800 talet till schal Den är märkt AND Anna Nils Dotter som föddes 1824 i Nygården och dog 1860 i Rehn och är Stina Olssons i Rehn morfars mor Däremot gillade slöjdnämnden den vackra blomrankan som kantar sjaletten och föredrog att placera den på överdelens ärmar men inte broderas lika kompakt som på sjaletten utan att langettstygnen skall spreta utåt och blommorna vara lite mindre än på sjaletten Nuvarande dräktkommitté har en annan åsikt än man hade på 1930 talet Nu anses det att denna Aspåssjalett är så vacker och har ett historiskt värde att vi bör ha den som schal till vår dräkt vilket vi också har Det är många som de sista åren har sytt sig en Aspåssjalett att pryda dräkten med Stycket Mössans stycke finns i länsmuseets samlingar och är den enda dräktdel som vi har förlaga till Såväl det broderade mönstret på tyll som den knypplade spetsen har vi kopierat exakt Om man inte har möjlighet att få tag på en knypplad spets med samma mönster som originalet kan man använda någon annan spets t o m köpespets kan godkännas eftersom det ansågs vara fint men inte av konstfibermaterial Mössan s k bindehätta för gifta skall den vara klädd med svart siden eftersom det

    Original URL path: http://jamtland.hemslojd.org/aspas/historik?tmpl=component&print=1&layout=default&page= (2016-02-13)
    Open archived version from archive



  •